Tekniken i förskolan

Efter att ha studerat samt diskuterat med förskollärarna kring vad för teknik som finns samt använder sig av på förskolan blev svaren och diskussionerna väldigt blandade. Allt är ju faktiskt teknik…Allt ifrån själva huset, möbler, toaletter till cd-spelare och dator.
Vad är då teknik? funderade jag…Vilket Ginner (2009-03-26) föreläste kring och gav mig svaret till. Teknik menar Ginner är då människan löser ett problem genom att tillverka en förlängning av våra fysiska, mentala förmågor och kapacitet. Det viktiga som Ginner poängterar är att barnen själva genom att undersöka olika saker kan förstå hur dessa fungerar. Han tydliggör även betydelsen av att lära med kroppen för att kroppsligen erfara kunskap. Jag funderar kring om det kanske kan bero på att lärarna själva ej tror sig ha den kunskap som krävs för att kunna genomföra olika tekniska problemlösningar tillsammans med barnen…kan jag som lärare ingenting kring detta så tar det mycket tid till att ta reda på det och den tiden kanske inte läggs ner om intresse hos lärarna ej finns för ämnet. Som Ginner hävdar bör barnen tidigt tränas i att erhålla en teknisk förståelse samt kunna använda sig av den, vilket gör att de då kan lära sig att reparera saker själva istället för att slänga och köpa nytt.

Med Ginner:s ord i bakhuvudet så fann jag tekniken hos barnen i leken, där de av bland annat kaplastavar och lego tillverkade olika slags byggnader, som ibland höll och ibland inte, vilket gjorde att barnet fick ett problem att lösa. Liknande problemsituationer kan menar jag tas upp av lärarna i grupp där alla barn får testa sig fram till hur en bro kan byggas (vilken Ginner poängterar är att använda sig av trianglar, vilka gör bron stadig). Att i grupp arbeta med olika problemlösningar vore tror jag både kul och stimulerande för barnen. Att barnen själva får möjlighet till att prova sig fram vid olika problemlösningar gör dem tror jag trygga i att försöka själva på egen hand då tillfälle ges, att våga lita på sin egen förmåga. Det fanns även olika slags tekniker till att sy olika slags mönster som barnen fick träna sig i.

Även utomhus finns olika slags tekniskt byggda leksaker, allt ifrån gungor till cyklar. Men även den ”fria leken” där de använder sig av till exempel kottar och pinnar för att tillverka egna föremål syns också, vilket gör mig glad då jag tycker att alla dessa leksaker som finns tar alldeles för stor plats i barnens liv. Jag anser det viktigt att barnens kreativitet i lek stimuleras av deras egna tankar och funderingar och ej endast av en massa "färdiga" leksaker. Detta egna skapande av egna leksaker av naturmaterial ger barnen som Ginner förespråkar en kunskap om hur något kan göras och byggas upp. Kottar, pinnar med mera finns det ju mängder av och räcker och blir över till alla barn.

UTVÄRDERING I FÖRSKOLAN

För ett tag sedan gjorde jag utvärdering i förskolan gällande varm och kall luft. Ytterligare två barn som ej tidigare deltagit var med och de var också engagerade. Jag frågade barnen om de kom ihåg vad vi hade gjort tillsammans och då svarade en av dem: Det där ljuset och några stycken sa nästan samtidigt: Ormen! Vi diskuterade kring de olika ljusen vi hade använt oss av och sedan även kring ormen, vilket var det experiment som verkade ha gett dem störst förståelse för hur den varma luften rörde sig. Jag hade även tidigare talat med förskollärarna och frågat om de hade hört barnen diskutera något kring ormarna och vad de hade sagt. De berättade att barnen bland annat hade sagt att: Värmen gör så dom snurrar och Det är varmt för dom! Detta tillsammans med den diskussion vi hade kring experimenten, ormen samt tankar, reflektioner kring bastun och vart den varma och kalla luften fanns där inne visade anser jag på att barnen hade fått en förståelse för att den varma luften stiger samt att den kalla luften sjunker.

Jag själv har lärt mig mycket på detta, bland annat att valet av experiment är viktigt så att dessa möjliggör ett lärande/förståelse för barnen för det som är ämnat. Vidare anser jag det viktigt för barnen att även själva få känna, se samt beröra för att kunna ta till sig den nya kunskapen. Att jag som blivande lärare även tänker över vilka ord jag väljer att använda mig av så att det blir så pass förståeligt som möjligt för barnen. Jag sade då vi började samtala kring bastun att: Är det någon som har badat bastu? Vilket gjorde att detta barn fick tankarna på sin badtunna! Efter lite diskussion var vi på samma linje igen.

Jag fick även lärdom av att det minsann inte bara är vi lärare som lär barnen!! Utan det kan lika gärna vara tvärtom, vilket var jättekul att erfara! För när jag hade tänt värmeljuset och vi kände kring vart den varma luften tog vägen så SER plötsligt ett av barnen hur den varma luften stiger, tack vare att solen lyste in genom fönstret och då gjorde så att den varma luften syntes i form av en skuggbild som fladdrade på mattan – vilket var en jätterolig överraskning för mig (och Marica) Blev riktigt, riktigt lyckat!

Sagan om luft

För länge, länge, länge sedan innan du och jag fanns, ja innan din mormors, farmors mor levde så fanns det ingen luft. Det var stenarna, vattnet och växterna som hjälpte till att skapa luften, det tog ungefär fyra-fem miljarder år. Luften som egentligen är en gas ligger som ett täcke runt vår jord, detta täcke kallas för atmosfären. Utan luft skulle det inte finnas något liv på jorden. Man vet inte riktigt, men kanske så är våran jord den enda planeten i universum som har detta lufttäcke.
Innan man visste att det faktiskt var naturen själv som skapat luften så trodde man bland annat i landet Grekland att vinden blev till när olika gudar andades eller att änglarna flaxade med sina vingar. När det blåste mycket så trodde man att nu var gudarna arga. Efter ett tag förstod man att det inte var så och man började fundera och undersöka vad luft är för någonting. Det kallas att göra experiment. Dom som arbetar med det kallas för vetenskapsmän. Dom började nu undersöka luften och kom på att det inte var att gudarna andades som gjorde att det blåste utan att det är så att vind är luft som rör sig och att den stiger eller sjunker beroende av om den värms upp eller kyls ned. Man kom på att luft innehåller vattenånga och att den bildar regnmoln. Det här var ungefär 500 år före Kristus. Eftersom vi inte kan se luften inte lukta eller smaka på den så trodde man i landet Kina att den inte fanns. En man som hette Aristoteles hade sina egna tankar om detta vilka inte riktigt var sanna, men eftersom dom som bestämde trodde på honom så fick ingen annans tankar och experiment användas för att förklara och förstå vad luft är. Men, för 400 år sedan på 1600-talet kunde några vetenskapsmän på olika håll visa att luft faktiskt finns och att den beter sig på olika sätt. En av vetenskapsmännen var Galileo Galilei som visade att luft väger något och att den gör motstånd (håller emot) när något faller. Han upptäckte detta genom att jämföra hur en fjäder och en lika tung sten faller olika på grund av att fjäderns stoppas av luften. Nu visste man lite om vad luft är för något, men kan det finnas olika sorters luft? Det ska vi ta reda på nu…

Teknik i skolan

Varför teknik i skolan?
Enligt Lpo94 (www.skolverket.se) har skolan ett ansvar att varje elev efter att ha genomgått grundskolan ska känna till och förstå grundläggande sammanhang och begrepp inom de tekniska områdena samt kunna använda informationsteknik som hjälpmedel för sökande av kunskap och lärande.
Enligt Lpo94 är skolans uppgift bland annat att hjälpa elever att kunna delta i samhällslivet och läser man i kursplanemålen (www.skolverket.se) för teknik så är teknikämnets syfte bland annat att hjälpa eleverna att göra vardagstekniken så långt det är möjligt begriplig och synlig. Då skolan vilar på demokratins grund menar Ginner (2009) att för att kunna vara en del av en demokrati och ett medborgarskap så krävs en viss teknisk förståelse. Människan behöver en viss teknisk bildning för att kunna hantera och navigera i sin tekniska vardag, vilket skolan har i uppdrag att hjälpa eleverna med.

Hur arbetar man då i skolan med teknik och vilken teknik möter eleverna?
I skolan liksom i förskolan så finns tekniken i tillämpningen av många vardags föremål som exempelvis pennor, saxar, pennväsare, säkerhetsnålar, bord, stolar, penslar, whiteboard, overhead, miniräknare, passare och klocka. Det finns en dator i den klass jag gör mina fältstudier och den används till tangentträning, men även för att söka efter kunskap och skriva med. I skolan möter eleverna även en hel del teknik i slöjden. I textilslöjden är det till exempel symaskiner, strykjärn, måttband och nålar. I träslöjden möter de exempelvis såg, borr, hammare, skruvmejsel, skruvmejsel och hyvel.
Till skillnad från förskolan så är användningen av digitalkamera nästan obefintlig, man använder det enbart vid speciella tillfällen som utflykter och idrottsdagar. Man använder sig av en diktafon för att följa elevernas läsutveckling en gång per termin från första till sjätte klass.

Jag samtalade med min handledare och frågade hur de arbetar med teknik. Hon berättade att hon bland annat hade låtit eleverna få skriva och beskriva föremål som exempelvis saxar, pennor, och linjaler. Detta för att eleverna ska få en förståelse för dels vilket tekniskt hjälpmedel det är i olika situationer, men även ges möjlighet att tänka igenom dess tekniska konstruktion.
I klassen har man även samtalt om olika tekniska föremåls historiska utveckling fram till idag som exempelvis cykeln. Man har även arbetat med att konstruera en bro utifrån det att eleverna fick fyra A4 papper, en sax och ca 1 dm tejp. Uppgiften var att de skulle konstruera en bro som skulle gå mellan två stolar med ett avstånd på ca 3 dm. Denna bro skulle även hålla för att ställa en plast mugg med vatten på. Hela skolan hade vid ett tillfälle fått i uppgift att i klasserna konstruera flygande drakar som man sedan flög gemensamt med vid ett tillfälle.

När jag har tittat runt på min fältstudieskola har jag letat efter byggmaterial som exempelvis lego, kapplastavar, piprensare, kartonger och liknande märker jag att det till skillnad från förskolan nästan inte finns något sådant material som eleverna kan använda sig av. Däremot finns det lite mer sådant om man går till fritidsavdelningen och jag vet inte, men kanske använder man sig av detta ibland. Fördelen tycker jag ändå är att det finns nära tillhands för då tror jag att man använder det mer och ser möjligheter med det på ett naturligt sätt.

När det gäller tekniska föremål ute så ser jag även här en skillnad mot förskolan. Det jag har sett är i stort sett gungor och en rutschkana. Bollar finns även och dess rundhet är ju i sig ett tekniskt föremål. Det finns också här ”hoppleksaker” som jag inte kommer på namnet på, men som barnen står på och håller sig i ett handtag och hoppar med. I dessa finns den tekniska fjäderns tillämpning. Annars är det föremål som grindar och barnen och lärarnas egna cyklar.

Sammanfattningsvis så vill jag mena att tillämpningen av tekniska vardagsföremål som exempelvis saxar och pennor är lika mellan förskola och skola. Den största skillnaden ligger i att i skolan till skillnad mot förskolan har inte barnen/eleverna möjlighet att experimentera, testa och försöka med hjälp av olika material då dessa inte finns att tillgå i skolan i samma utsträckning som i förskolan. Däremot ser jag en skillnad i att när man väl gör något i skolan så är det planerat och med en tanke och ett mål att nå. Medan det i förskolan oftast finns material att tillgå, men då barnen många gånger lämnas att i sin ensamhet leka och utforska materialet själva utan hjälp att utveckla en förståelse för teknik och dess sammanhang och funktion i vardagslivet.

Lektionstillfället om luft i förskolan

Nu är påsken över och det är dags att gå tillbaka till verkligheten. Tänk vad allt blir mycket lättare när solen tittar fram och det är ljusare dagar. Det är som om hela Sverige vaknar upp efter en lång vinter. Alla tittar ut och arbetar i sina trädgårdar och motionerar, vist är det underbart, äntligen lite rörelse igen!

Men det jag skall skriva om nu är om besöket jag (Camilla) och Frida gjorde på förskolan för några veckor sedan, då vi tillsammans med barnen exprimenterade för att få veta mer om luft och vad det finns för luft. Vi delade upp barnen i två grupper för att vi skulle kunna "undervisa" i varsin grupp.

Vi började med att påminna barnen om det tillfälle då jag var hos dem och frågade vad de trodde att luft var och om det trodde att det fanns olika sortest luft. Barnen svarade då bland annat att luft är det man andas in, det är osynligt och luft är syrgas som man andas in och ut.

Barnen menade också att det fanns skogsluft, vanlig luft och fisluft. Jag ställde en följdfråga; Finns det olika luft inne och ute? Barne svarade: Varmluft, fläktluft (menade då vinden), kalluft och krypluft.

Jag tog nu fram ett ljus och visade barnen att jag kan hålla handen jätte nära ljuset på sidan och länge utan att bränna mig, men om jag håller hande över lågan så blir det varm jätte fort. Alla barn som ville fick prova att hålla hande brevid och över ljuset.

Alla barnen vågade testa och blev förvånade över att det inte blev varmt när man höll hande brevid ljuset, de flesta sa att det blir inte varmt och man kan ju hålla jätte nära!

Men vad beror det på då, att det inte blir varmt brevid men över ljuset? Barnen funderade länge, när det var en som sa att det blir varm över ljuset för att lågan går uppåt. Så kanske det är sa vi och att vi kommer att komma tillbaka till det senare eftersom vi skulle göra en sak till.

Barnen skulle nu få tillverka egna ormsnurror. Som vi sedan skulle hänga upp på olika platser i lokalen. Innan vi kom till förskolan hade vi gjort en orm för att vi konkret skulle kunna visa vad barnen skulle få göra och till alla barnen hade vi gjort mallar så det bara var till att börja klippa.

Vi satte oss runt bordet och började måla och klippa. Barnen tyckte att det var väldigt roligt att få tillverka sin egna orm och ett barn sa att det blir ju en djungel här nu. Vi kanske kan göra fler djur sen.

När barnen allt eftersom blev färdiga med sina ormar hjälpe vi dem att sätta i tråden så att vi sedan kunde hänga upp dem. Barnen fick själva välja vart de ville att deras orm skulle hänga. Vår förhoppning var att ormarna skulle blir utsprida runt om i hela lokalen och att något barn skulle hänga det i fönstret över ett element. Ormarna hamnade lite här och lite där och ett barn hängde sin över elementet. När alla var färdiga satte vi oss på golvet igen och tittatde på alla ormarna. Jag frågade barnen om de kunde se om det var någon orm som rörde sig mer än de andra, och då upptäckte de att den över elementet snurrade mycket mer än alla andra. Vad beror det på då? Barnen blev fundersamma och någon undrade om det kunde bero på att det kom luft in i från fönstret, men kom sen på att det inte var så. Jag frågade om elementet kanske gjorde något, men det trodde de inte. Då gick vi tillbaka till ljuset där det blev jätte varmt över men inte vid sidan om, ormen snurrar som hänger över elementet och hur fungerar det här igentligen? Vi började då prata om vardagliga händelser exempel om luftballongen, hur lyfter den? Man sprutar in eld sa ett barn. Hur sjunker den då? Man slutar elda sa en annan. Precis.

Vi kom då in på den varma och kalla luften. Vart tar den varma vägen? Barnen uppmanades att tänka på ljuset och ormen. De kom efter en stund på att den varma borde gå uppåt, men vart tar den kalla vägen då?

Den kalla var för barnen svårt att förstå eftersom vi inte hade något som direkt visade på att den kalla sjönk. Men vi kom på att vi kunde känna på golvet, där var det jätte kalt. Jag tog ett barn och lyfte upp honom så att han fick känna i taket och där var det varmare. Barnen insåg då att den varma stiger och den kalla sjunker. Barnen hade tillsammans med oss lärare kommit fram till detta med hjälp av diskussioner och expriment.

Två veckor senare!

Det var nu dags att göra ett återbesök på förskolan för att se om barnen kommer ihåg det vi pratade om. Under deras samling tog vi upp ämnet och barnen som hade varit med fick berätta för det barnen som inte hade varit med vad vi gjort. Ormarna hängde fortfarande kvar och vi kunde kolla på dem en gång till. Jag frågade barnen vad det var som gjorde att ormen snurrade och det berode på att den kom varmluft från elementet som stiger. Jag frågade då vart den kalla luften tog vägen och då sa ett annat barn att den sjunker. Barnen kom nu också på egna exempel där de viste att den varma luften stiger och den kalla sjunker. Men sa ett barn, på sommaren på strande då är det ju jätte varmt på stranden. Då kom vi på att solen värmde upp sanden men om vi gräver ett hål och känner på sanden så blir den kallare och kallare ju längre ner vi kommer. Deras fröken sa då att de kunde kolla om det stämmer i sandlådan sen när det blir varmare.

Jag anser att barnen att förstått det vi ville och att de själva började reflektera över saker i sin vardag som stämmer in på det vi pratat om, visar ännu mer förståelse. En flicka som inte varit med tidigare utan bara var med under diskussionen förstod till och med vad det handlade om. När hennes pappa kom och hämtade henne berättade hon för honom vart den varma respektive kalla luften tog vägen. Jag känner mig nöjd, budskapet har nått barnen.

Teknik i förskolan:

Jag har nu tittat, undersökt och funderat kring tillämpningen av teknik på den förskola som jag (Marica) gör mina fältstudier. Ett stående inslag och tillämpning av teknik på min förskola är digitalkameran samt även diktafon. Pedagogerna använder dessa flitigt för att dokumentera det barnen gör. I detta sammanhang används även datorn för att kunna skriva ut och dels sätta upp bilder och text på väggarna, men även för att kunna förse barnens portfolios med dokumentation.
Även barnen har tillgång till en dator som används för att både spela spel, skriva och rita med. Jag har dock observerat att barnen inte får trycka på datorn själva utan måste be en vuxen att göra detta. Funderade lite över varför det är så och tror att de kanske vill ha koll på vad barnen gör och att den även blir avstängd när den används färdigt. Tycker ändå att det är lite märkligt att de inte får trycka igång den för vad skulle kunna hända? Jag tror att de flesta barn som använder datorn hemma är vana vid att sätta på och stänga av den, men på förskolan blir de inte betrodda att göra det, man kan fundera vad det kan leda till…?

Jag har studerat olika material och kan koppla en hel del till teknik. Med A-S Ahlriks (2009) definition på att teknik är det som människan kommit på för att förenkla sin vardag så har jag gått på jakt efter teknik i förskolan.
Tekniken finns i många av de saker som barnen använder dagligen i form av exempelvis pennor, pennväsare, saxar, säkerhetsnålar, penslar, whiteboard, dockvagnar, klädnypor, vävstolar, nål och tråd, vattenkranar, toaletter, bestick, cd-spelare, tvättmaskiner och torkskåp. På den här avdelningen får barnen även använda en overhead när de vill måla av något på en whiteboardtavla. På den får de även sätta upp större papper. Barnen har även tillgång till olika byggmaterial där de kan konstruera och bygga. Exempel på det är kapplastavar, brios byggmaterial kommer inte på vad de heter, men det syns på bilden (till höger) och de material med magneter som syns till vänster på bilden:

Även ute är tekniken synlig i exempelvis spadar, hinkar, cyklar, grävmaskiner, grindar, och gungbrädor.

Jag frågade om de brukade arbetade medvetet med teknik på förskolan och då berättade en av pedagogerna att de förra veckan hade arbetat med block och talja för att barnen skulle mäta sin kraft gentemot pedagogerna. De fick då möjlighet att pröva sin styrka både med och utan ett block och en talja.


Varför ska vi då arbeta med teknik på förskolan?
Enligt A-S Ahlrik (2009) är teknikens syfte och uppdrag ur ett barnperspektiv att barnens naturliga nyfikenhet för teknik ska bli stimulerad så att de ges möjlighet att förstå sin omvärld. Vi har också uppdraget enligt Lpfö98 där det står att förskolan skall sträva efter att varje barn ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av material och tekniker”. Ginner (2009) menade på sin föreläsning att teknik i första hand handlar om problemlösning och här tror jag att förskolan kan hjälpa barn att just få testa sig fram och lägga en grund till att utveckla en tro på den egna förmågan och att just våga testa och försöka. Barn idag möter mer teknik än barn gjorde för 10-20 år sedan och jag vill mena att förskolan behöver hjälpa barnen att på ett lekfullt sätt få bekanta sig med den, prova den och fundera och experimentera kring den så att de får ett naturligt förhållningssätt till den och kan få hjälp med att lägga en tidig grund till ett livslångt lärande. Men även för att ge barnen möjlighet att utveckla grund till teknisk förståelse för att kunna bli delaktiga i ett samhälle byggt på demokratins grunder (Ginner, 2009 och Lpfö98). Här behöver barnen stöd, hjälp och vägledning av en vuxen anser jag, men tyvärr har jag inte sett många exempel där det sker. Jag tror att tekniken ofta glöms bort och kommer i skymundan. Kanske kan det bero på att förskolan domineras av kvinnor och många ofta menar att de är så otekniska?!

hej
Vi har visst inte lagt ut någon fakta om vad luft är. Så här kommer lite kort basfakta, jag håller på att läsa Andersson (2008) nu så det kommer lite mer matnyttig information snart, men
så länge kan får ni hålla ut med basfaktan =)

Luft är olika gaser som bildar ett täcke runt jorden som vi kallar atmosfär, vilket kommer från grekiskan och betyder; atmos= ånga och sfaira = klot.
Atmosfären skyddar oss på jorden genom att det ta bort en del skadligt ultravioletta strålingar och från våran sol. Atmosfären hjälper också jorden att hålla temperaturskillnaderna mellan dag och natt, den ser även till så att våran medeltemperatur är så hög som den är. Atmosfären skapar vårat värder; regn, blåst, dimma och åska. Den tunnas sakta ut i rymden.

Luft består av 21 % syre och 78 % kväve. Den sista procenten är flera olika gaser som argon, koldioxid och neon.
Syret och kvävet är två grundämenen. Både kvävet och syret är färglösa, smak- och luktfria gaser.
Syret består av en molekyl med två atomer i varje. Genom syret kan vi andas och syret ger även elden liv ( ju mer syre, ju mer brand).
Kväve finns i levande celler speciellt proteinerna. Alltså ett måste för både växter och djur. Kväve kan man använda till att tillverka kemiska föreningar och gördningsmedel.

Luftens tryck blir tunnare ju högre upp man kommer, detta beror på att atmosfärens tryck minskar. alltså att luften över oss minskar mot när vi är på jordytan.

1 liter luft väger 1.3 gram!!! vilktig information=)
ha det bäst