Utvärdering av lärandetillfälle i skolan

Utvärdering av lektionen i skolan:
Jag (Marica) har jag nu genomfört utvärderingen av lärandetillfället i skolan. Utvärderingen och uppföljning var planerad utifrån vår Cartoon fråga som var; ”Vad tror ni, finns det olika sorters luft?”. Utvärderingen genomfördes i samma grupper om sju elever som vi hade förra gången då vi genomförde lektionen.

När eleverna kom in i rummet så hade jag på tavlan skrivit två frågor; ”Finns det olika sorters luft?” och ”Hur beter sig luft?”. Jag inledde lektionen med att påminna om förra gången som jag och Linda var där och genomförde experimenten. Sedan frågade jag om det finns olika sorters luft och fick då till svar att det finns varm och kall luft. Jag bad dom tänka efter och berätta om de experiment som vi gjorde sist. Tillsammans kom de ihåg samtliga, nämligen; ”ballongflaskan”, ”ballongvågen”, termometrarna, ljus som vi tände och änglaspelet samt vårat samtal om bastun. Allt detta skrev jag upp på tavlan:

Då de sist fick i läxa att lägga en petflaska i frysen och sedan ta ut den och lägga en 1-krona uppe på flasköppningen och värma flaskan med sina händer så frågade jag om någon hade gjort den. Det hade fyra stycken i den ena gruppen gjort och två i den andra. Det var bara en som hade fått det att fungera då övriga hade glömt bort att de skulle hålla händerna runt flaskan. Så för en del hända inget och någon sa att enkronan frös fast. Jag hade tänkt genomföra experimentet för att samtliga skulle få se vad som hände, men då jag inte hade tillgång till en frys och att mitt försök att lägga petflaskan i en frysväska med isklammpar inte var tillräckligt så lyckades inte detta. Istället så bad jag den elev som hade lyckats att berätta vad som hände och tillsammans kunde vi svara på ”läxfrågan” som var; - vad händer och varför händer det? Meningen var att kronan skulle röra på sig då värmen från händerna gör att luften i flaskan blir varm och stiger. I den grupp där ingen hade lyckats så förklarade jag vad som skulle hända. Utifrån detta räknade båda grupperna ut att det var värmen från händerna som gjorde att luften i flaskan blev uppvärmd och därför ville stiga och på så vis började kronan hoppa.

Därefter gick vi över till den andra frågan som stor på tavlan, nämligen; ”Hur beter sig luft?”. Eleverna fick nu i uppgift att med hjälp av de vi skrivit på tavlan (frågorna och de olika experimenten att rita, måla och/eller skriva hur luften beter sig. I det här läget var alla på det klara med att det finns varm och kall luft. Jag bad dem att tänka på det vi talat om i samband med experimenten och ”hemläxan”. Här tog jag fram Cartoonen och lät den bli till hjälp för dem. Här hade jag skrivit fyra påståenden; nämligen; ”kall luft som sjunker”, Varm luft som stiger”, Kall luft som stiger” och ”Varm luft som sjunker”. (se bilden nedan).

Vi avslutade sedan med att samtliga elever fick visa vad de ritat och skrivit och själva berätta hur dom tänkte kring frågan hur luften beter sig.

Reflektioner och sammanfattning:
Samtliga elever har förstått att varm luft stiger och kall luft sjunker. Det kunde jag förstå utifrån de samtal vi hade och genom det som de skrivit och ritat. När det gäller att den varma luften tar större plats än den kalla så tror jag inte att samtliga hade lagt detta på minnet, men det var ändå många som pratade om det. När vi samtalade tillsammans om att exempelvis varm luft stiger och att det var det som gjorde att ballongen steg när vi gjorde experimentet med ballongen och flaskan som ställdes i varmt vatten så hade några ändå kopplat ihop det på det sättet. Jag fick även påminna dem om och berätta att den varma luften är lättare den kalla är tyngre. Detta tror jag beror på att det inte var något av experimenten som direkt påvisade att kall luft är tyngre och varm luft lättare. Att påvisa att varm luft stiger var enklare. Här anser jag att jag hade hjälp av att vi tillsammans med experimenten även samtalade om bastun och var man sitter i den och varför. Jag anser inte att Concept Cartoonen hjälpte mig speciellt mycket. Här såg eleverna i och för sig påståenden om luftens egenskaper, men jag tror att de experiment och samtal som vi förde kring dessa var den bidragande orsaken till förståelsen av luftens egenskaper.

Komplettering av seminarium

Mina kommentarer av gruppens inlägg angående seminarium ”Mål, bedömning och utvärdering 090303. (Komplettering av missat seminarium, Marica Andersson).


Att som lärare veta vilket mål jag har med min undervisning/lektionsplanering anser jag var A och O. Dels därför att jag måste göra klart för mig vad jag skall arbeta med och varför (läroplanerna och kursplane målen). Gruppen hänvisar till Ahlriks föreläsning (090303) och menar att det är viktigt att skilja på lärandemål och görande mål. Jag håller med och menar att det är av stor viktigt att jag vet vilka mål som skall uppnås i det som sker så att jag vet hur jag skall bedöma och kunna se om eleverna har uppnått de mål som var tänkt. Jag anser även att en bedömning och utvärdering av eleverna och deras arbete är en bedömning och ett bevis på om jag lyckats eller inte lyckats med det jag hade för avsikt att lära ut.

Gruppen skriver om transfer (Andersson, 2008) och menar att det är av stor vikt att eleverna får möjlighet att ta in sin tidigare kunskap och förförståelse i en ny undervisningssituation. Alltså att den ”gamla” kunskapen blir som en grund att bygga och utveckla ny kunskap på. Förförståelsen ger både mig som lärare och eleverna en möjlighet att skapa nya/fortsatta lärandetillfällen. Detta har gruppen haft som utgångspunkt i planeringen av lektionen om luften och dess egenskaper. Jag anser även att genom att ta reda på förförståelsen har jag möjlighet att ge förutsättningar för progression då jag kan planera undervisningen utifrån elevernas proximala utvecklingszon som Vygotskij talade om. När det gäller progression menar Andersson (2008) att för att ha möjlighet att hjälpa mina elever till detta så behöver jag som lärare inte enbart ha kunskap om vad de har arbetat med inom det aktuella ämnet/temat/området tidigare, utan jag behöver även ta reda på vad de ska komma att arbeta med längre fram. Detta för att på bästa möjliga sätt kunna lägga en bra grund som de sedan kan ha hjälp av senare.

Gruppen nämner Concept Cartoons som en sådan möjlighet att ta reda på förförståelse och ett bra hjälpmedel till att planera och utvärdera undervisningen. Andersson (2008) pekar även på hur viktigt det är att ge eleverna möjlighet att få ta med sig denna tidigare kunskap in i nya sammanhang. Han menar även att ”progression är att åstadkomma lämpliga utmaningar i takt med elevernas växande tankeförmåga och expanderade intresse för sin omgivning” (s.55). Svårigheten anser jag kan ligga i att veta när eleverna är redo att ta nästa steg för att komma vidare i progressionen. Andersson menar att det då handlar om att göra en formativ utvärdering det vill säga att som lärare sätta sig ned och reflektera över elevers svar på prov eller att lyssna hur de diskuterar och samtalar med varandra samt att även samtala enskild med eleverna. Allt för att få en inblick i när det är dags att ta nästa steg och att få en inblick i vad som eventuellt behöver förtydligas eller vad som eleverna inte har förstått.

Jag anser att gruppen har grundat sin planering (som de inledningsvis skriver om) med hjälp av Concept Cartoons genom att som ovan nämnts tillämpa de progressionssperspektiv som Andersson (2008) benämner innehållsperspektiv, eleverperspektiv och målet. De har även lyft in Lpo94 och pekat på att eleverna ska ges möjlighet till att utforska och lära i samarbete med andra elever. Håller med och menar att de bästa ”lärarna” många gånger är eleverna själva. Självklart under min uppsikt och delaktighet i det som sker. Gruppen har även hänvisat till Lpfö98 och skriver att förutom att barn ska ges möjlighet till att förstå enkla naturvetenskapliga fenomen så ska det även genomföras så att barnen upplever det som roligt och meningsfullt. Detta anser jag ställer väldiga krav på mig som pedagog och en oerhörd lyhördhet och samspel med barnen. Det är lätt att planera och tänka ut vad man vill göra, men här ligger en stor utmaning i att våga ifrågasätta sig själv och fråga sig om barnen verkligen tyckte att det var roligt och meningsfullt. Gruppen avslutar med att referera till Lidbergs (090303) och Ahlriks (090303) föreläsningar och menar att vi som lärare måste granska och vara medvetna om vad det är som skall bedömas, är det görandemål och/eller lärandemål. Detta måste jag som lärare ha klart för mig i min lektionsplanering. // Marica Andersson

Besök på Dalénium

Jag och fyra andra kompisar har nu varit och gjort vårat besök på Dalénium. Jag har själv varit på dalénium en gång innan detta, men var då där med familjen så vi gick bara runt och exprimenterade.



När vi kom på morgonen blev vi väl motagna av Annika som berättade om hur Dalénium arbetar och hur det startades även om hur vår dag skulle se ut. Det var två grupper som kom på förmiddagen en årskurs två och efter det kom det tyska elever som var på besök.



För eleverna som gick år 2 skulle det varit ett pedagogisk program som lärarna från Dalénium skulle hålla i, men i sista sikund så avbokade de detta. Eleverna fick nu istället "frilek". Detta var väldigt synd då vi inte fick möjlighet att se hur de går till väga när det ska vara "lektioner".



Men eleverna blev väldigt glada då de fick "frilek" då de varit på Dalénium många gånger och allt har varit väldigt styrt. Två flickor begav sig in i matte rummet och satte sig och målade olika figurer. Även vi fastnade där inne med olika problemlösningar. Något som jag tyckte var roligt var ett spel vid namn Tantrix, där skulle man lägga olika mönster. De två flickorna som satt och målade blev lite intresserade och kom för att hjälpa till.


När vi kom ut i från matterummet hittade Jesica och Cristina en spegel som de tyckte var väldigt intressant, båda två fick sig ett gott skratt. När Cristina tänder lampan på Jessicas sida kan hon se genom spegeln.

Efter att vi gått runt lite med eleverna fick vi besöka Daléniums egna stjärnhimmel. När man komma in där befann man sig i ett iglooformat tält, utmed kanterna satte man sig behagligt i en sackosäck för att det inte skulle bli jobbigt för nacken att titta upp mot himmlen. Pernilla som är en av lärarna, visade oss vart vi kunde hitta de olika stjärnbilderna och hur de såg ut. Detta var mycket intressant och man blev väldigt iponerad över att man kan lyckas plasera stjärna på rätt platser. Det blir också ett behagligt tillfälle för eleverna att gå in här då det är mysigt och ger en lugnande stämmning.

När vi kom ut därifrån hade de tyska eleverna anlänt och börjat exprimentera. Eleverna var inte något intressarde av att prata med oss, så fort vi närmade oss gick de till nästa ställe. Under den tiden det finns elever som exprimenterar, går det alltid omkring en lärare från Dalénium, för att eleverna skall kunna ställa frågor om det är något de inte förstår.


Dalénium har många väl planerade pedagogiska program som klasser kan få ta del av, Falköpings kommun har ett avtal med Dalénium att skolor och förskolor får fritt ta sig med buss till Dalénium, även där står kommunen för kostnaderna. Detta borde vara något som skolor och förskolor tar till vara på då eleverna lär sig på ett mycket roligt sätt. Det blir också en ombytt miljö. Dalénium har nu också börjat med att bli mobila vilket innebär att personalen åker ut till skolorna och förskolorna i stället.


Det hade varit väldigt intressant om vi hade kunnat fått vart med på ett pedagogiskprogram för att se hur de väljer att lägga upp undervisningen. Vi har därför valt att besöka Dalénium ännu en gång då det genomförs ett pedagogiskt program.

Det var intressant och lärorikt att vara där och prata med eleverna, alla tänker olika.
Återkommer med mera tankar och åsikter då vi varit på dalénium igen.

Skickar en bild från det tillfälle när vi (Linda och Marica) genomförde samlingen om luft och dess egenskaper på förskolan. Den visar hur en liten hand känner var den varma luften finns någonstans.

Lärande tillfälle i skolan:

Linda och jag (Marica) har nu genomfört våran lektion om luft i skolan. Vi delade klassen i två grupper och hade sju elever per grupp. Vi observerade varandra när den andre höll i lektionen. Vi var överens om att det här var väldigt roligt och inspirerande. Ingen av oss har haft en lektion på detta sätt som innehåller experiment så det var en ny erfarenhet och positiv erfarenhet.
Vi inledde med att vi påminde om det tillfället när vi intervjuat (cartoonen) dem om vad luft är och dess egenskaper. Två elever fick sedan i uppgift att placera ut varsin termometer i rummet. En skulle ligga högt och den andra på golvet. Vi sa att vi skulle återkomma till dessa senare. Efter det läste vi en saga som handlade lite om luftens historia och hur man tänkt och forskat kring fenomenet luft. I sagan nämndes Galileo Galilei och hans upptäckt av att luft väger något och med detta som grund för den fortsatta lektionen valde vi att genomföra ett experiment som påvisade att luft väger något. Vi hade ”tillverkat” en våg dvs. en pinne med en ballong som hängde på varsin sida.

Vi frågade eleverna om de trodde att luft vägde något och svaren var nej, jo, kanske. Experimentet gick till så att en elev fick sticka hål på ballongen och då tippade den över och eleverna kunde då se vilket de även sa att luft faktiskt väger något. Därefter genomförde vi ytterligare ett experiment för att se om luft har olika egenskaper. Vi hade en flaska som vi trätt en ballong på och ställde den i kokhett vatten. En del barn hade gjort detta förut så vi bad dom att inte avslöja hemligheten förrän alla kompisar hade fått möjligheten att tänka till. Det som händer är att ballongen reser sig och utifrån detta diskuterade vi varför. Några sa på en gång att det är för att den varma luften stiger uppåt. Eftersom vi innan konstaterat att det finns luft i flaskan fick eleverna frågan om det var samma mängd luft i flaskan eller om någon blåst in mer. Detta med tanke på att om ballongen reser sig så borde det ju finnas mer luft än det som finns i flaskan. Här var eleverna lite fundersamma. Vi flyttade sedan över flaskan till en bunke med kallt vatten och nu sjönk ballongen ihop. Även här sa en del direkt att det är för att den kalla luften sjunker. Jag (Marica) frågade om någon släppt ut luft eftersom ballong sjönk ihop. Med detta ville vi ta ytterligare ett steg och visa på att luft inte bara stiger/sjunker utan att den varma respektive kalla luften tar större och mindre plats.. Efter lite diskussioner kunde vi tillsammans med våran hjälp komma fram till att den tar större och mindre plats beroende på om luften värms upp eller kyls ned. Här kunde vi även genom diskussionen och lite vägledning av oss komma fram till att den varma luften är lättare och den kalla är tyngre Nu hade vi sett hur den varma luften beter sig, men vi ville även låta eleverna få känna detta rent fysiskt så därför tände vi ett ljus och lätt dem få känna var det var varmast. Vi hade även med oss änglaspelet. Vilket fascinerade barnen och fångade deras uppmärksamhet. Vi samtalade om bastun och hur det är att sitta i den. Var sitter ni i bastun och varför var frågor som vi ställde. I och med det kunde vi tillsammans ytterligare visa på att den varma luften stiger och den kalla luften sjunker. Vi nämnde också mössan och en flicka sa att den är bra att ha för den gör att värmen stannar kvar i kroppen. Efter detta sa vi att de nu skulle få en läxa som de skulle genomföra hemma under veckan. Läxan är att ta en liten tom petflaska och lägga den i frysen i en halv timme till en timme. Sedan ska de ta ut den och lägga en krona på flasköppningen och sätta sina händer runt flaskan så att den blir varm. Frågan de nu skulle försöka besvara var: Vad händer? Varför blir det så? Hur det gick får vi se när vi gör uppföljningen/utvärderingen. Vi avslutade lektionen med att eleverna fick läsa av de båda termometrar som vi placerat i klassrummet. Först fick de frågan om vad de trodde att de skulle visa. Någon sa att den som lågt högt skulle ha högre temperatur. Detta experiment visade tydligt att den varma luften stiger och den kalla sjunger då skillnaden blev hela 5 grader.

Till sist sammanfattade vi tillsammans vad vi lärt oss:

Gemensamma tankar efter genomförd lektion:

Vi tyckte båda att det kändes bra och att det var roligt. Vi insåg fördelen i att vara väl förbered och ha ordning på allt material till genomförandet. Vilket vi hade. Detta är viktigt eftersom alla break gör att eleverna tappar fokus. När det gäller samtal och diskussion med eleverna främst mellan eleverna så är det svårt att få alla att verkligen lyssna på vad kompisen säger. Det blir gärna (trots att de bara var sju elever per grupp) att några ändå sitter och pratar med varandra. Det inser vi är något som eleverna behöver träna sig i. Vi lärde oss också hur svårt det är att hitta en lagom nivå att låta ”pratglada” elever få lagom med utrymme, så att deras utrymme inte blir för stort på bekostnad av tystlåtna elever. Vi kunde dock konstatera att vi båda hade uppmärksammat detta under lektionen och verkligen försökt att både se och bjuda in de lite mer tystlåtna eleverna i samtalet. Det är också en konst i att veta hur man ska få de ”pratglada” eleverna att inte ta så mycket plats utan att man trampar dom på tårna. Vi kunde genom att observera varandra konstatera och ge varandra plus för att vi tänkte på att låta eleverna verkligen få förklara hur de menade och tänkte. Detta för att dels visa att vi förstått dom rätt, men även för att de andra skulle ges möjlighet att höra någon annans tankar samt att de själva var tvungna att sätta ord på sina tankar och funderingar.
Återkommer med våran utvärdering vid ett senare tillfälle.

Hälsningar Linda och Marica

Lärandetillfälle i förskola

Marica och jag (Linda) har nu genomfört två lärandetillfällen var i förskola samt i skola. Efter att ha blivit tilldelade området energi, valde vår basgrupp att fördjupa oss kring luft.

Första tillfället intervjuade vi barnen kring frågan: Vad är luft? Samt även följdfrågan: Finns det olika sorters luft? På dessa frågor kom det många svar, vilka bland annat var:

Syre
Vind
Vind som blåser så
Det som blåser
Virvelvindar
Luft är att vinden blåser
Nordanvinden
Varm luft
Varm luft på sommaren
Kall luft i Sälen

Utifrån dessa svar samt gruppens övriga svar arbetades en cartoon fram, där syftet med våra planerade lärandetillfällen arbetades fram. Vi valde att koncentrera oss på varm och kall luft. Vid ett tillfälle hade vi även handledning av Christer Karlsson (2009-03-05) som gav oss många tips och idéer på olika experiment som vi skulle kunna visa samt låta barn/elever göra för att få en förståelse för varm och kall luft.

Gruppen valde att en diskussion med barnen kring luft samt att ”den snurrande ormen” skulle få tillverkas av barnen själva, vilken rör sig då värmen stiger från elementen.

Därefter utförde jag och Marica varsin samling på en förskola.

Vi började med att samtala med barnen kring vad de kom ihåg sedan gången innan då vi frågat dem om luft. Därefter berättade jag och Marica att idag skulle vi tillsammans prata om varm och kall luft. Vi frågade dem:

Tror ni att man kan se den varma luften? Det trodde de inte att det gick att göra. Vi diskuterade även kring hur det ser ut inuti en bastu, med de olika nivåerna och barnens tankar kring detta, var någonstans det var varmare respektive kallare att sitta i en bastu. Vid den samlingen jag hade så frågade jag om det var någon som hade badat bastu… vilket gjorde att ett barn istället förknippade bastun med en badtunna, detta gjorde att jag förstod vikten av hur tokigt det kan bli då ordvalet inte alltid stämmer med barnens och tvärtom. Men vi fick ordning på varandras tankar till slut så att även detta barn var med på syftet med själva diskussionen.

Sedan tände vi ett värmeljus som barnen fick känna på, bredvid och ovantill. Helt plötsligt säger ett barn glatt: Kolla! man kan se hur luften stiger! Solen från fönstret hade på ett för mig och Marica strålande, överraskande sätt träffat ljusets ”värmestrålar”(hmm, kallas det så) så att barnen och vi då även hade förmånen att kunna få se den varma luften stiga!! Tänk, att observera detta och sammanknippa det med att värmen steg – helt fantastiskt! ( Detta fenomen kunde barnen se på både min och Maricas samling – vilken tur att det var en solig dag!!)

Vi hade även med oss ett änglaspel som på ett konkret sätt visade på hur luften steg, vilket snurrade med en väldig fart.

Nu när barnen hade fått känna hur den varma luften steg, samt även kunnat se den stiga, så bytte vi rum för att barnen där skulle få klippa ut ”den snurrande ormen” samt även färglägga den. Efter detta hängdes ormarna upp i gardinen ovanför ett för fullt pådraget element, där vi tillsammans talade med barnen kring vad som hände och varför. Flera av barnen förstod kopplingen mellan att varm luft från elementet gjorde så att ormen snurrade medan några sa att det var kall luft som gjorde att det snurrade. Det ska bli intressant att höra hur de diskuterar nästa gång vi ses!

Vi anser att det var ett mycket lärorikt tillfälle för oss båda, vilket gav oss många tips och idéer.
/Linda och Marica

Luftlektionen i skolan

Jag och Camilla har nu varit ute och gjort våra experiment både på förskolan och skolan. Hur det gick på förskolan kommer Camilla berätta mer om.

När vi var i skolan hade vi ca 35 min var på oss att utföra våra experiment som var att se om luft var något, alltså om luft vägde något och hur luft rör sig.

Det blev en rolig lektion! Med några aha- upplevelse för både oss och eleverna.
vi började med att berätta lite om historia bakom luft och sedan påminde vi eleverna om vad dom sagt om att luft var för något, när vi var och fråga dem sist.
Efter den lilla introduktionen började vi ställa lite frågor för att få eleverna att börja tänka lite, vi frågade:

Smakar luft något?
Vilket alla sa nej på vägde något, vilket gav lite olika svar.

kan äta luft?
Visa ansåg att det bara var att gapa och svälja medan andra sa bestämt nej.

Väger luft något?
Här var det också blandade svar. Efter en lite stunds diskussion så visade vi dem att vi gjort en fin liten våg med två ballonger på varje sida. För att ta reda på om luft väger något tänkte vi att vi skulle smälla en ballong.
När eleverna så vågen framför sig började allt flera elever tro att vågen skulle luta över på den sida ballongen var uppblåst.
Vi lät en elev komma fram och smälla ballongen. Och ballongen flög åt alla håll, så efter att samlat ihop ballong delarna så såg vi mycket riktigt att luft vägde något.

När vi skulle göra experimentet med att sätta en ballong på en pet- flaska som vi ställde i en kastrull och en elev hällde på kokande vatten i kastrullen så såg vi att ballongen lyfte sig. Eleverna kom efter lite diskussion fram till att det berodde på att luften i pet- flaskan blev varm.
Vi hade inte tänkt att visa vad som hände om man hällde i kallt vatten men efter som en elev frågade om det så gjorde vi även det testet.

Vi lade i början av lektionen ut två termometrar som eleverna fick lägga en på golvet och en högt upp. när vi började närma oss slutet av lektionen fick två elever läsa av termometrarna och som tur var skilde de 1-2 grader.

Efter de tog vi upp våra vardagsproblem. Eleverna förstod med en gång luftballongens rörelse och var i bastun de var varmast.
Varför föräldrarna tjatade på dem att ha mössa på sig på vintern var inte lika lätt att förstå. Detta tror vi kan bero på att det är svårare att tänka sig att det är massa luft i kroppen som åker ut ur huvudet. Men även det klarnade när eleverna tänkte efter var det brukar vara kallast på kroppen.
För att verkligen tydliggöra att kroppen också påverkas bestämde vi oss för att låta eleverna ställa sig vid ett fönster och känna vad det blev kallast.

Lektionen gick som vi tänkt oss men tack vare att eleverna kom med frågor och funderingar utvecklade vi lektionen under tiden vi genomförde den.
Vi tog även hjälp av Christers förklaring med att luft molekyler är som små bollar som studsar runt, vi vet inte riktigt om det klarnade mer för eleverna.

Det vi tar med oss till nästa gång är att det är bra att bevisa skillnaderna, som i detta fallet att kall luft sjunker.

Ska bli spännande att göra Cartoonen och se om det faktiskt har fastnat hos dem. Skriver och berättar om det när det är gjort.