lite fakta taget från Andersson, B (2008). Grundskolans naturvetenskap, helhetssyn, innehåll och progression.

Piaget ansåg att barn i förskoleåldern inte har några begrepp om stillastående luft. Han ansåg att luft för barnen var bara när de blåste.
Anledningen till att man ska undervisa om luft är det är ett livsuppehållande system som alltid omger oss.
Även fast den är osynlig, luktlös, smaklös har den en massa och en tyngd. Man kan insamlas luft i olika kärl och den kan fördela sig jämt på en given volym.

När man har lärt barn/ elever om den grundläggande luften kan man gå över och lära dem om vår atmosfär, den dragningskraften som håller jorden på plats.

Växthuseffekter
Vår atmosfär ser till så det är en energi balans mellan inflödet och utflödet .
Vilket reglerar vår temperatur.

Koldioxiden är bara 0,04 % i vår atmosfär men i diskussionen hållbar utveckling är det den gasen man hör mest om. Detta beror på att vi bränner fossila bränslen och då ökar vi mängden koldioxid i atmosfären. Det i sin tur leder till en förstärkt växthuseffekt, temperaturen ökar.

Hej igen.
Efter våran redovisning kändes det som om många tyckte vårt ämne var svårt att få grepp om, därför kommer först en liten förtydliga om hur luften rör sig.

Den varma luften den
Stiger
Blir större
Lättare

Detta för att luften består av molekyler. Luft molekylerna är hela tiden i rörelser dem studsar omkring i luften.
Värms dessa upp genom ex. solljus, eld eller element. Så drar molekylen ut sig ( de blir större) och samtidigt som molekylerna blir större blir dem lättare och ju lättare en molekyl blir desto lättare studsar dem iväg.

Tar man kall luft regerar den tvärtom, den:
Sjunker
Krymper
Tyngre

Jag tänker mig att när jag fryser krymper jag ihop till fosterställning, samma sak kan man tänka om molekylerna de drar ihop sig (krymper) om när man ligger i fosterställning är man rätt tung, (molekylerna blir tyngre) och när man är tung sjunker man lätt.

Tänk på en luftballong, när man eldar i ballongen värmer man upp luft molekylerna innanför ballongen, då studsar molekylerna runt i ballongen.
Utanför ballong är det fortfarande kalla molkyler (tunga) och detta gör att dem varma molekylerna (de lättat) som finns i ballongen stiger. Alltså kan en luftballong flyga. =)

Utvärderingen

Utvärderingen i skolan gjorde jag för ganska längesen =)
Men här kommer resultatet.

Jag frågade eleverna om de kom ihåg att jag och Camilla hade varit hos dem två veckor tidigare, när vi var där och pratat om luft.

Jag började lektionen med att sätta upp Cartoon, där jag hade fyra olika påstående

Dessa påstående läste vi upp tillsammans, efter det fick varje själv fundera över vilket påstående de trodde var rätt.
När eleverna fått tänka en stund bad jag dem att fundera på vilka experiment vi hade gjort sist.
Även här lät jag varje elev fundera en stund själv och sedan lät jag dem tillsammans berätta om vilka experiment vi gjort och vad som hände när vi gjorde experimenten och varför.

Detta var roligt att eleverna kom ihåg de olika experimenten och kunde berätta vad som hänt och varför. Jag lät bara varje elev berätta en liten bit av experimentet var för att jag ville att alla elever skulle kunna komma till tals.

När vi pratat om de experimentera så gick vi tillbaka till Cartoon, jag läste påstående en gång till sa att jag vill att dem skulle visar mig vilket de själva tror är rätt av dessa påståenden genom att rita var sin teckning.
Vad teckningen skulle föreställa fick de själva bestämma, bara jag kunde se hur luften rödde sig. Hade eleverna svårt att komma på vad de skulle rita sa jag att de skulle rita vad som hände om de öppnade fönstret, när det var kallt ute och varmt inne.

De flesta eleverna hade verkligen koll på hur luften rödde sig. De eleverna som visade på mer lärande var de eleverna som ritade en egen händelse där den kalla och varma luften spelade in.
Exempel:
Det var en pojke som ritade sin bil och vad som hände när han vevade ner rutan. Han berättade att det var varmt i bilen och när han vevade ner rutan kom det in kall luft. Och då åkte den varma luften ut pga. att den är lättare och tar större plats än den kalla luften.
Här kunde jag se att pojken hade förståelse för att den varma luften är större och lättare än den kalla luften. Det han inte berättade var att den varma luften stiger men det finns en chans att han har en förståelse för det genom att han visade att den varma luften åkte ut på övre delen av fönstret.

Det var en tjej som ritade när hon satt och solade och en kall vinter dag. Det som var roligt att se med hennes teckning var att hon fortfarande förstod att den varma luften var överst. Hon visste att den varma luften steg för att den blev uppvärmd av solen och därför blev den lättare och när den steg kom den kalla luften under. Jag tror inte hon greppat att den varma tog större plats

Andra typiska bilder var, att eleverna kopplade ihop blått – kallt och varmt - rött. Några elever hade även målat våra olika experiment och några ett fönster. Exempel:

Genom att titta på dessa bilder kan eleverna lärt sig jätte mycket eller inget alls utan bara kommit ihåg vad vi gjorde. Men när jag runt och pratade med samtliga om vad som händ på deras bild. Här fick jag som lärare en stor erfarenhet om vad eleverna hade förståt och inte. Alla utom en elev hade total kontroll över att den varma luften steg och den kalla luften sjunker. De flesta kunde berätta för mig att de berodde på att den varma luften var tog större plats en den kalla luften. Det var några stycken som kunde utveckla det ännu mer och berätta att den varma luften var lättare än den kalla.
Här såg jag tydligt vilket lärande de olika eleverna hade lärt sig.
Anledningen till att eleverna fokuserade mer på att den varma luften tog större plats var nog för att vi visade på ballongen som ställde sig upp när vi hällde varmt vatten i kastrullen och tvärt om med det kalla vattnet.

Men även när jag som lärare gick runt och pratade med eleverna såg jag hur deras lärande hade gått. Jag kände det som vi lyckas med vårt genomförande när man hörde eleverna prata om sina bilder. Det skulle varit intressant att bygga vidare på deras nya kunskap genom att göra mer experiment som visade på att den varma luften är lättare. Och när man känner att alla elever är med på detta skulle man kunna börja prata om tyngdkraften och om hur våran planet hur den hålls på plats. Man skulle även kunna gå in på atmosfär och genom det hur koldioxiden förstör atmosfären och växthuseffekten.

Cartoon var ett bra redskap på det sättet att vi som lärarstudenter själva fick analysera vad eleverna sagt och hur vi skulle kunna knytta tillbaka till det på bästa sätt.
Jag tror dock att jag själv skulle haft mer användning för den om vi skulle tagit upp den redan på experiment dagen. Nu visade vi bara den på utvärderingen. Om man skulle tagit upp den på experimentdagen skulle den kännas mer naturlig att ta upp på utvärderingen

Det som var lite synd var att de fenomen som vi pratade om var att det är svårt att visa mer konkret än vad som händer med ballonger i olika situationer. Om man exempel skulle pratat om kallt och varmt vatten skulle man kunna färga det kalla vattnet med karamellfärg och vissa hur det rödde sig lättare. Men jag är ändå nöjd med att eleverna verkligen förståt att den varma luften är överst och att den tar störst plats.

Det som jag tar med mig till nästa gång jag gör en naturlektion är att det är viktigt att visa på skillnaderna mellan olika fenomenen, som vi vårt fall vad som händer med den kalla luften och den varma. Jag tror att det är bra att vissa någon eller några skillnader för eleverna lättare ska ta till sig lärandet.
Plus att jag tycker det var bra att ta med historia i lektionen, det känns som man arbetar med en helhet istället för att bara ge eleverna en del.

Tekniken i förskolan

Efter att ha studerat samt diskuterat med förskollärarna kring vad för teknik som finns samt använder sig av på förskolan blev svaren och diskussionerna väldigt blandade. Allt är ju faktiskt teknik…Allt ifrån själva huset, möbler, toaletter till cd-spelare och dator.
Vad är då teknik? funderade jag…Vilket Ginner (2009-03-26) föreläste kring och gav mig svaret till. Teknik menar Ginner är då människan löser ett problem genom att tillverka en förlängning av våra fysiska, mentala förmågor och kapacitet. Det viktiga som Ginner poängterar är att barnen själva genom att undersöka olika saker kan förstå hur dessa fungerar. Han tydliggör även betydelsen av att lära med kroppen för att kroppsligen erfara kunskap. Jag funderar kring om det kanske kan bero på att lärarna själva ej tror sig ha den kunskap som krävs för att kunna genomföra olika tekniska problemlösningar tillsammans med barnen…kan jag som lärare ingenting kring detta så tar det mycket tid till att ta reda på det och den tiden kanske inte läggs ner om intresse hos lärarna ej finns för ämnet. Som Ginner hävdar bör barnen tidigt tränas i att erhålla en teknisk förståelse samt kunna använda sig av den, vilket gör att de då kan lära sig att reparera saker själva istället för att slänga och köpa nytt.

Med Ginner:s ord i bakhuvudet så fann jag tekniken hos barnen i leken, där de av bland annat kaplastavar och lego tillverkade olika slags byggnader, som ibland höll och ibland inte, vilket gjorde att barnet fick ett problem att lösa. Liknande problemsituationer kan menar jag tas upp av lärarna i grupp där alla barn får testa sig fram till hur en bro kan byggas (vilken Ginner poängterar är att använda sig av trianglar, vilka gör bron stadig). Att i grupp arbeta med olika problemlösningar vore tror jag både kul och stimulerande för barnen. Att barnen själva får möjlighet till att prova sig fram vid olika problemlösningar gör dem tror jag trygga i att försöka själva på egen hand då tillfälle ges, att våga lita på sin egen förmåga. Det fanns även olika slags tekniker till att sy olika slags mönster som barnen fick träna sig i.

Även utomhus finns olika slags tekniskt byggda leksaker, allt ifrån gungor till cyklar. Men även den ”fria leken” där de använder sig av till exempel kottar och pinnar för att tillverka egna föremål syns också, vilket gör mig glad då jag tycker att alla dessa leksaker som finns tar alldeles för stor plats i barnens liv. Jag anser det viktigt att barnens kreativitet i lek stimuleras av deras egna tankar och funderingar och ej endast av en massa "färdiga" leksaker. Detta egna skapande av egna leksaker av naturmaterial ger barnen som Ginner förespråkar en kunskap om hur något kan göras och byggas upp. Kottar, pinnar med mera finns det ju mängder av och räcker och blir över till alla barn.

UTVÄRDERING I FÖRSKOLAN

För ett tag sedan gjorde jag utvärdering i förskolan gällande varm och kall luft. Ytterligare två barn som ej tidigare deltagit var med och de var också engagerade. Jag frågade barnen om de kom ihåg vad vi hade gjort tillsammans och då svarade en av dem: Det där ljuset och några stycken sa nästan samtidigt: Ormen! Vi diskuterade kring de olika ljusen vi hade använt oss av och sedan även kring ormen, vilket var det experiment som verkade ha gett dem störst förståelse för hur den varma luften rörde sig. Jag hade även tidigare talat med förskollärarna och frågat om de hade hört barnen diskutera något kring ormarna och vad de hade sagt. De berättade att barnen bland annat hade sagt att: Värmen gör så dom snurrar och Det är varmt för dom! Detta tillsammans med den diskussion vi hade kring experimenten, ormen samt tankar, reflektioner kring bastun och vart den varma och kalla luften fanns där inne visade anser jag på att barnen hade fått en förståelse för att den varma luften stiger samt att den kalla luften sjunker.

Jag själv har lärt mig mycket på detta, bland annat att valet av experiment är viktigt så att dessa möjliggör ett lärande/förståelse för barnen för det som är ämnat. Vidare anser jag det viktigt för barnen att även själva få känna, se samt beröra för att kunna ta till sig den nya kunskapen. Att jag som blivande lärare även tänker över vilka ord jag väljer att använda mig av så att det blir så pass förståeligt som möjligt för barnen. Jag sade då vi började samtala kring bastun att: Är det någon som har badat bastu? Vilket gjorde att detta barn fick tankarna på sin badtunna! Efter lite diskussion var vi på samma linje igen.

Jag fick även lärdom av att det minsann inte bara är vi lärare som lär barnen!! Utan det kan lika gärna vara tvärtom, vilket var jättekul att erfara! För när jag hade tänt värmeljuset och vi kände kring vart den varma luften tog vägen så SER plötsligt ett av barnen hur den varma luften stiger, tack vare att solen lyste in genom fönstret och då gjorde så att den varma luften syntes i form av en skuggbild som fladdrade på mattan – vilket var en jätterolig överraskning för mig (och Marica) Blev riktigt, riktigt lyckat!

Sagan om luft

För länge, länge, länge sedan innan du och jag fanns, ja innan din mormors, farmors mor levde så fanns det ingen luft. Det var stenarna, vattnet och växterna som hjälpte till att skapa luften, det tog ungefär fyra-fem miljarder år. Luften som egentligen är en gas ligger som ett täcke runt vår jord, detta täcke kallas för atmosfären. Utan luft skulle det inte finnas något liv på jorden. Man vet inte riktigt, men kanske så är våran jord den enda planeten i universum som har detta lufttäcke.
Innan man visste att det faktiskt var naturen själv som skapat luften så trodde man bland annat i landet Grekland att vinden blev till när olika gudar andades eller att änglarna flaxade med sina vingar. När det blåste mycket så trodde man att nu var gudarna arga. Efter ett tag förstod man att det inte var så och man började fundera och undersöka vad luft är för någonting. Det kallas att göra experiment. Dom som arbetar med det kallas för vetenskapsmän. Dom började nu undersöka luften och kom på att det inte var att gudarna andades som gjorde att det blåste utan att det är så att vind är luft som rör sig och att den stiger eller sjunker beroende av om den värms upp eller kyls ned. Man kom på att luft innehåller vattenånga och att den bildar regnmoln. Det här var ungefär 500 år före Kristus. Eftersom vi inte kan se luften inte lukta eller smaka på den så trodde man i landet Kina att den inte fanns. En man som hette Aristoteles hade sina egna tankar om detta vilka inte riktigt var sanna, men eftersom dom som bestämde trodde på honom så fick ingen annans tankar och experiment användas för att förklara och förstå vad luft är. Men, för 400 år sedan på 1600-talet kunde några vetenskapsmän på olika håll visa att luft faktiskt finns och att den beter sig på olika sätt. En av vetenskapsmännen var Galileo Galilei som visade att luft väger något och att den gör motstånd (håller emot) när något faller. Han upptäckte detta genom att jämföra hur en fjäder och en lika tung sten faller olika på grund av att fjäderns stoppas av luften. Nu visste man lite om vad luft är för något, men kan det finnas olika sorters luft? Det ska vi ta reda på nu…

Teknik i skolan

Varför teknik i skolan?
Enligt Lpo94 (www.skolverket.se) har skolan ett ansvar att varje elev efter att ha genomgått grundskolan ska känna till och förstå grundläggande sammanhang och begrepp inom de tekniska områdena samt kunna använda informationsteknik som hjälpmedel för sökande av kunskap och lärande.
Enligt Lpo94 är skolans uppgift bland annat att hjälpa elever att kunna delta i samhällslivet och läser man i kursplanemålen (www.skolverket.se) för teknik så är teknikämnets syfte bland annat att hjälpa eleverna att göra vardagstekniken så långt det är möjligt begriplig och synlig. Då skolan vilar på demokratins grund menar Ginner (2009) att för att kunna vara en del av en demokrati och ett medborgarskap så krävs en viss teknisk förståelse. Människan behöver en viss teknisk bildning för att kunna hantera och navigera i sin tekniska vardag, vilket skolan har i uppdrag att hjälpa eleverna med.

Hur arbetar man då i skolan med teknik och vilken teknik möter eleverna?
I skolan liksom i förskolan så finns tekniken i tillämpningen av många vardags föremål som exempelvis pennor, saxar, pennväsare, säkerhetsnålar, bord, stolar, penslar, whiteboard, overhead, miniräknare, passare och klocka. Det finns en dator i den klass jag gör mina fältstudier och den används till tangentträning, men även för att söka efter kunskap och skriva med. I skolan möter eleverna även en hel del teknik i slöjden. I textilslöjden är det till exempel symaskiner, strykjärn, måttband och nålar. I träslöjden möter de exempelvis såg, borr, hammare, skruvmejsel, skruvmejsel och hyvel.
Till skillnad från förskolan så är användningen av digitalkamera nästan obefintlig, man använder det enbart vid speciella tillfällen som utflykter och idrottsdagar. Man använder sig av en diktafon för att följa elevernas läsutveckling en gång per termin från första till sjätte klass.

Jag samtalade med min handledare och frågade hur de arbetar med teknik. Hon berättade att hon bland annat hade låtit eleverna få skriva och beskriva föremål som exempelvis saxar, pennor, och linjaler. Detta för att eleverna ska få en förståelse för dels vilket tekniskt hjälpmedel det är i olika situationer, men även ges möjlighet att tänka igenom dess tekniska konstruktion.
I klassen har man även samtalt om olika tekniska föremåls historiska utveckling fram till idag som exempelvis cykeln. Man har även arbetat med att konstruera en bro utifrån det att eleverna fick fyra A4 papper, en sax och ca 1 dm tejp. Uppgiften var att de skulle konstruera en bro som skulle gå mellan två stolar med ett avstånd på ca 3 dm. Denna bro skulle även hålla för att ställa en plast mugg med vatten på. Hela skolan hade vid ett tillfälle fått i uppgift att i klasserna konstruera flygande drakar som man sedan flög gemensamt med vid ett tillfälle.

När jag har tittat runt på min fältstudieskola har jag letat efter byggmaterial som exempelvis lego, kapplastavar, piprensare, kartonger och liknande märker jag att det till skillnad från förskolan nästan inte finns något sådant material som eleverna kan använda sig av. Däremot finns det lite mer sådant om man går till fritidsavdelningen och jag vet inte, men kanske använder man sig av detta ibland. Fördelen tycker jag ändå är att det finns nära tillhands för då tror jag att man använder det mer och ser möjligheter med det på ett naturligt sätt.

När det gäller tekniska föremål ute så ser jag även här en skillnad mot förskolan. Det jag har sett är i stort sett gungor och en rutschkana. Bollar finns även och dess rundhet är ju i sig ett tekniskt föremål. Det finns också här ”hoppleksaker” som jag inte kommer på namnet på, men som barnen står på och håller sig i ett handtag och hoppar med. I dessa finns den tekniska fjäderns tillämpning. Annars är det föremål som grindar och barnen och lärarnas egna cyklar.

Sammanfattningsvis så vill jag mena att tillämpningen av tekniska vardagsföremål som exempelvis saxar och pennor är lika mellan förskola och skola. Den största skillnaden ligger i att i skolan till skillnad mot förskolan har inte barnen/eleverna möjlighet att experimentera, testa och försöka med hjälp av olika material då dessa inte finns att tillgå i skolan i samma utsträckning som i förskolan. Däremot ser jag en skillnad i att när man väl gör något i skolan så är det planerat och med en tanke och ett mål att nå. Medan det i förskolan oftast finns material att tillgå, men då barnen många gånger lämnas att i sin ensamhet leka och utforska materialet själva utan hjälp att utveckla en förståelse för teknik och dess sammanhang och funktion i vardagslivet.