Litteraturseminarium 090226, Undervisning, etik, samhälle

Etiskt förhållningssätt, undervisningens ”vad”(innehåll) diskuteras utifrån ett etiskt perspektiv

Vi har läst Andersson (2008) och Ginner (1996). Våra tankar kring böckerna är att man i skolan och i undervisningen kring teknik och naturvetenskap måste ta ett så brett perspektiv som möjligt. Vi måste smalna av och alltid tänka på syftet med varför vi undervisar om något och att använda sig av Dimenäs materia, energi och liv är bra utgångspunkter. Av Andersson fick vi ut att det är viktigt att med de små barnen börja på rätt nivå, i liten skala för att börja lära dem att tänka etiskt kring naturvetenskapliga och tekniska frågor. Det viktiga är att ta fasta på stunden och de tillfällen som ges och anpassa det etiska innehållet efter barnens ålder.

Av Andersson fick vi ut att det inte längre är fråga om ifall vi ska undervisa utan hur vi ska undervisa. Det viktiga är idag att vi ska lära eleverna att argumentera med hjälp av kunskaper. Det är viktigt för eleverna, dagens blivande vuxna att ha kunskaper att luta sig mot för att kunna följa med och ta ställning i morgondagens samhällsdebatter. Andersson pekar även på att NO och SO idag är nära sammanknutet när det kommer till naturvetenskap, teknik och etik. Utifrån Andersson fick vi insikt i att det inte längre bara är viktigt att vi undervisar om t.ex. kärnkraftverk och hur det fungerar, vi måste även undervisa dem om hur de blir delaktiga i samhällsdebatten om vi ska ha kärnkraftverk eller inte. Detta för att vi inte ska kunna fortsätta lägga skulden på andra genom att skylla på okunskap. Det är elevernas framtid och vi måste ge dem redskap att kunna bestämma över den.

Vi diskuterar vidare teknikens framfart och möjligheter att påverka våra liv och hur det påverkar våra etiska val. Vi pratar om abort på grund av kön, sjukdomar och vi kopplar detta samman med vad Ginner skriver och den pågående samhällsdebatten kring frågorna kring GMO. Vi fastställer att det är enormt svårt att finna ett rätt och fel och vi pratar vidare om vilka utgångspunkter i undervisningen detta dilemma ger. Ett bra sätt anser vi är att efter att eleverna fått bakgrundskunskaper sedan distansera eleverna från sina egna åsikter genom att använda olika övningar t.ex. ”fyra hörn”, dramatiseringar och debatter där man delar klassen i två läger och bestämmer att ena halvan är för och andra emot.

Vidare diskuterar vi vad som är ett handikapp och vi kopplar ihop detta med Ginner som hävdar att det är samhället och miljön som skapar ett handikapp. Enligt Ginner måste människor med handikappet vara med i problemlösandet och vi diskuterar kring hur vi ska ställa oss till att vi får fler och fler handikappbegrepp i och med att samhället förändrar sig.

Sammanfattningsvis anser vi att det viktiga med undervisningen är att barnen/eleverna får en helhetssyn i etiska sammanhang. Barnet måste få hjälp att förstå hela förloppet, att deras handlande kan få konsekvenser. Ett bra sätt är naturrutan. Vi måste ge dem delar för att de ska se helheten. Vidare kom vi fram till att det är viktigt att alltid gå tillbaka några steg och visa på sammanhanget med naturen och att allt alltid kommer tillbaka till naturen. På detta sätt visar vi på människans del i naturen och vi får på så vis in den etiska debatten.

Bra bok om luft

Hej svejs!

Äntligen har jag fått fart på mitt internet/bredband, känns så skönt!!!
Idag lånade jag en bok av Anne-Li där vi kan läsa mer om luft. Hon hade
lånat den av Anna-Stina. Jag kollar i den och tar med den om någon mer
vill läsa i den. Den heter solkatt vindstrut och vattenhjul och beskriver bra
luft och dess egenskaper samt en del experiment.
Kram Marica

Och här kommer adressen...http://muep.mah.se/bitstream/2043/1484/1/Larsson.pdf

Hej!

Hittade precis ett examensarbete kring barns föreställningar om begreppet luft, där även vårt område varm och kall luft fanns med!!

Vår planering

Ok...då var det dags!

När den första tegelstenen till mobiltelefon kom så var jag helt övertygad om att jag ALDRIG skulle ha en sådan, jag kunde minsann klara mig utan! Men vem är det nu som tycker att mobiltelefonen nästan inte går att klara sig utan? Jo jag :-)

När nu detta bloggande "uppfanns" så var jag HELT säker på att jag aldrig skulle skriva i någon sådan...men, men vad gör jag nu!?! Jaa, visst är det härligt att kunna tänka om och känna att allt faktiskt inte var bättre förr ;-)

Japp då var det dags för vår planering.

Vi hade idag (2009-02-17) handledning av Johan Lidberg, vilket gav oss många nya idéer och tankar kring vårt ämne. Vi diskuterade och kom fram till att använda oss av följande två frågor:

* Vad är luft? * Finns det olika sorters luft?

Vi kommer att följa nedanstående schema:

1. Vi läser var för sig och fördjupar oss i vårt ämne LUFT samt gör våra intervjuer.
2. 2009-03-05 Handledning med Krister Karlsson 11.15-12.00.
3. 2009-03-10 Sammanställer vi barnens svar från intervjuerna samt gör vår cartoon. Vi planerar även de kommande lektionerna.
4.2009-03-11 Handledning med Krister Karlsson 08.45-09.30.
5. Våra lektioner med cartoon:en, samt observationerna utförs.
6. 2009-03-26 Planerar vi redovisningen samt cartoon:ens uppföljning.

Skillnader i artiklarna

Skillnader i utgångspunkter mellan artiklarna:

Utgångspunkterna i båda artiklarna anser vi är lärarnas kunskaper kring naturvetenskap och därmed deras förmåga att lära ut och undervisa i naturvetenskap, här skiljer sig artiklarna åt. De har även skilda åsikter skilda åsikter om ämnets syfte.

Yoon och Onchawaris utgångspunkt är att naturvetenskapslärare för barn i tidiga åldrar inte behöver ha några särskilda ämneskunskaper för att kunna undervisa i naturvetenskap. Författarna menar att ämnets tyngdpunkt snarare idag ligger på att lära barnen "göra vetenskap" och att detta görs bäst genom att följa tre nycklepunkter. Garbett däremot anser till skillnad från Yoon och Onchawari att läraren bör ha djupare kunskaper kring naturvetenskap för att göra vetenskapen tillgänglig för eleverna. Garbett menar vidare att en ämneskunnig lärare på ett lättare sätt kan öppna upp lektionerna och föra ett friare resonemang än om en lärare har bristande kunskaper.

Vi tolkar det som att Garbetts artikel är baserad på en undersökning av lärarstudenters attityder kring naturundervisning och faktakunskapernas vikt. Yoon och Onchwaris artikel behandlar däremot verksamma lärares situation. Vi ställer oss frågande till syftet med studierna. Vi ställer oss frågande till varför författarna valde lärarstudenter, är det på grund av att de kräver en revidering av läroplanen?

Science Education in Early Childhood Teacher Education: Putting Forward a Case to Enhance Student Teachers' Confidence and Competencen.

Dawn Garbett, Auckland College of Education (2003)

Artikeln belyser djupare ämneskunskap för att eleverna ska få ett bättre läromiljö.
Artikeln vill att eleverna ska få en möjlighet att ställa meningsfulla frågor och göra vetenskapen tillgängligt för eleverna. Lärarens bakgrunds utbildning och förståelser är grunden till vilken kunskaps frågor läraren klarar av att ställa.

Läraren ska ha som utgångspunkt att släppa in eleverna i samtalet så att det blir en bra dialog och även att eleverna får möjlighet att reflektera kring ämnet. Läraren måste få barnen att se helheten och att förstå den. Styrdokumenten säger att ett av målen är att förbättra kvalitén på lärarens kunskap. Författaren menar att desto mindre kunskap läraren har ju svårare har dem att följa barnens frågor och utforskandet av ämnet. Lärarnas planeringen av lektionerna blir begränsad och deras begränsade kunskap gör att läraren blir dominerar över ämnet, vilket gör att barnen inte får samma möjlighet att ställa frågor och reflektera. Negativ attityd och missuppfattning inom vetenskapen begränsar deras förmåga och vilja att skapa en kreativ läromiljö.

Det är intressant att de studerandelärarna som fick dåliga resultat var de som trodde att de kunde mycket om ämnet. De som kunde mera trodde att de kunde lite om ämnet i helhet.

Artikeln är skriven för att utveckla läroplanen för lärare i tidiga åldrar. Vilket kan vara en anledning till att artikelns riktpunkter har fått detta resultatet. En anledning kan vara att de som har beställt artikeln anser att läroplanen är bra men att felet ligger hos lärarna.

Har jag som lärare ingen helhetssyn kan jag heller inte veta hur jag ska lära ut ämnet. Vi anser att lärarna och barnen tillsammans kan skapa ett lärande miljö då lärarna kan utforska och reflekterar med barnen. Vi anser att man som lärare ska ta reda på vad barnen har med sig och utgår från detta när läraren planerar lektionen.

Vi frågar oss varför artikeln endas berör kvinnliga lärarstudenter och om detta kan ha någon betydelse för hur resultatet blev.

Blev vist två inlägg. Men det sista är i vilket fall lättare att läsa.

5:1 Litteratursemnarium, Grupp 3

Seminarium om relevanta begrepp utifrån följande litteratur:

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Ginner, T, & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.Sjöberg, S. (2000).

Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Dagens seminarium utgick från ovanstående litteratur med utgångspunkt från begreppen, naturkunskap, teknik, ämnesdidaktik och ämnesteori.

Naturkunskap är skapad av naturen och tekniken är skapad av människan enligt Ginner (1996). Tekniken kan ses både praktisk och teoretisk till skillnad från vetenskapen som kan uppfattas mer teoretisk. Kunskapsdelar som bildar mönster, orienteringsmönster, är av stor vikt vid dagens naturvetenskapsundervisning i olikhet mot förr i tiden då rena faktakunskaper var i fokus. ”Det finns ett gott skäl att flitigt använda teoretisk integration i skolan – den är en motvikt till ytligt inpluggande av termer och fakta” (Andersson, 2008, s.41). Barn och elever behöver få en djupare förståelse för hur företeelser hänger ihop. Ibland får barn och elever förståelse av samband genom att läraren utgår från del till helhet och ibland då undervisningen utgår från helhet till del inom olika områden. Problematik kan uppstå då läraren utgår från en helhet som ej tydliggörs för eleverna, vad har då eleverna lärt?

Det är av stor vikt med utvärdering av undervisningen och att tydliggöra samspel, mellan lärare - elev, elev - elev och innehåll – metod. Lpo -94 belyser att undervisningen riktas mot att eleven ska ges en helhetssyn och att elevens intresse väcks för naturvetenskapen och elevens omvärld.Vid diskussionen framkom att de flesta deltagarna ansåg att lärare bör tillbringa mer tid med elever på rasterna för att ta del av elevernas erfarenheter i skolmiljön och naturen för att kunna spinna vidare på elevernas upplevelser och frågor. Inom förskolan är pedagogerna tillsammans med barnen på ett mer naturligt sätt och kan ta tillvara på barnen upplevelser. Genom att inrätta en ”naturruta” kan läraren tillsammans med eleverna synliggöra naturens skiftningar, gräva ner saker för att se vad som förmultnar och använda benämningen naturvetenskap för att väcka eleverna intresse och öppna eleverna ”naturögon”. Men läraren bör visa att naturvetenskap är mycket mer än enbart natur genom att införliva utforskande om till exempel planeter, experimenterande och övrig naturvetenskap för att vidga begreppet.

Tekniken i människans omgivning löser praktiska problem. Det är människans påfund för att förbättra tillvaron. Oftast är det manliga ”tekniksaker” som nämns då någon får frågan om vad begreppet teknik innebär. Det är förhoppningsvis ett övergående tanke då dagens unga flickor och pojkar är användare av till exempel telefoner, datorer, tv- och dataspel i lika stor utsträckning.Teknik som skolämne är bra för att påvisa för eleverna bredden som begreppet består av och då ges alla möjlighet att undersöka och experimentera. Eleverna bör även ges möjlighet att komma med förslag på vad de vill undersöka och ta reda på mera om. En fråga som vi återkom till i diskussionen var hur lärare kan göra teknik mer attraktivt för eleverna. Detta blir en utmaning för oss att ta tag i då vi ska ut i verksamheten.

Ämnesdidaktiken ser en författare som en bro mellan ämnet och pedagogiken och att didaktiken är en del av pedagogiken. Detta kunde vi relatera till då de ger oss en tydligare bild av didaktiken som begrepp. Lpo - 94 beskriver att eleven ska kunna orientera sig i den komplexa omvärlden. Det är då lärares ansvar att sammanfoga ämne och pedagogik för att öka elevens förståelse för världen omkring dem. Ämnesdidaktiken har enligt oss en utgång ur de didaktiska frågorna Vad, Hur, Varför, När och för Vem. Det är vår erfarenhet från Vfu, verksamhetsförlagdutbildning och tidigare arbete att dessa är grunden vid planering av innehåll och metod. Värderingar, normer och moral är även centrala ämnesdidaktiken.Ämnesteorin är hela den samlade kunskapen om ett ämne. Kunskaper, erfarenheter, teorier och fakta bildar en ämnesteori.

5:1 Litteratursemnarium, Grupp 3

Seminarium om relevanta begrepp utifrån följande litteratur:
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Ginner, T, & Mattsson, G. (red.) (1996).

Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Dagens seminarium utgick från ovanstående litteratur med utgångspunkt från begreppen, naturkunskap, teknik, ämnesdidaktik och ämnesteori.Naturkunskap är skapad av naturen och tekniken är skapad av människan enligt Ginner (1996). Tekniken kan ses både praktisk och teoretisk till skillnad från vetenskapen som kan uppfattas mer teoretisk. Kunskapsdelar som bildar mönster, orienteringsmönster, är av stor vikt vid dagens naturvetenskapsundervisning i olikhet mot förr i tiden då rena faktakunskaper var i fokus. ”Det finns ett gott skäl att flitigt använda teoretisk integration i skolan – den är en motvikt till ytligt inpluggande av termer och fakta” (Andersson, 2008, s.41). Barn och elever behöver få en djupare förståelse för hur företeelser hänger ihop. Ibland får barn och elever förståelse av samband genom att läraren utgår från del till helhet och ibland då undervisningen utgår från helhet till del inom olika områden. Problematik kan uppstå då läraren utgår från en helhet som ej tydliggörs för eleverna, vad har då eleverna lärt?Det är av stor vikt med utvärdering av undervisningen och att tydliggöra samspel, mellan lärare - elev, elev - elev och innehåll – metod. Lpo -94 belyser att undervisningen riktas mot att eleven ska ges en helhetssyn och att elevens intresse väcks för naturvetenskapen och elevens omvärld.Vid diskussionen framkom att de flesta deltagarna ansåg att lärare bör tillbringa mer tid med elever på rasterna för att ta del av elevernas erfarenheter i skolmiljön och naturen för att kunna spinna vidare på elevernas upplevelser och frågor. Inom förskolan är pedagogerna tillsammans med barnen på ett mer naturligt sätt och kan ta tillvara på barnen upplevelser. Genom att inrätta en ”naturruta” kan läraren tillsammans med eleverna synliggöra naturens skiftningar, gräva ner saker för att se vad som förmultnar och använda benämningen naturvetenskap för att väcka eleverna intresse och öppna eleverna ”naturögon”. Men läraren bör visa att naturvetenskap är mycket mer än enbart natur genom att införliva utforskande om till exempel planeter, experimenterande och övrig naturvetenskap för att vidga begreppet.Tekniken i människans omgivning löser praktiska problem. Det är människans påfund för att förbättra tillvaron. Oftast är det manliga ”tekniksaker” som nämns då någon får frågan om vad begreppet teknik innebär. Det är förhoppningsvis ett övergående tanke då dagens unga flickor och pojkar är användare av till exempel telefoner, datorer, tv- och dataspel i lika stor utsträckning.Teknik som skolämne är bra för att påvisa för eleverna bredden som begreppet består av och då ges alla möjlighet att undersöka och experimentera. Eleverna bör även ges möjlighet att komma med förslag på vad de vill undersöka och ta reda på mera om. En fråga som vi återkom till i diskussionen var hur lärare kan göra teknik mer attraktivt för eleverna. Detta blir en utmaning för oss att ta tag i då vi ska ut i verksamheten.Ämnesdidaktiken ser en författare som en bro mellan ämnet och pedagogiken och att didaktiken är en del av pedagogiken. Detta kunde vi relatera till då de ger oss en tydligare bild av didaktiken som begrepp. Lpo - 94 beskriver att eleven ska kunna orientera sig i den komplexa omvärlden. Det är då lärares ansvar att sammanfoga ämne och pedagogik för att öka elevens förståelse för världen omkring dem. Ämnesdidaktiken har enligt oss en utgång ur de didaktiska frågorna Vad, Hur, Varför, När och för Vem. Det är vår erfarenhet från Vfu, verksamhetsförlagdutbildning och tidigare arbete att dessa är grunden vid planering av innehåll och metod. Värderingar, normer och moral är även centrala ämnesdidaktiken.Ämnesteorin är hela den samlade kunskapen om ett ämne. Kunskaper, erfarenheter, teorier och fakta bildar en ämnesteori.

Hej! ville bara kolla att det fungerar.
Ha det bra så hörs vi.
Kram Marica

Kram

En kram till alla som kommer följa vår blogg!
http://se.youtube.com/watch?v=nnGpWeFiLe8

hej nu ska vi börja blogga om natur och teknik=)