5:1 Litteratursemnarium, Grupp 3

Seminarium om relevanta begrepp utifrån följande litteratur:

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Ginner, T, & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.Sjöberg, S. (2000).

Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Dagens seminarium utgick från ovanstående litteratur med utgångspunkt från begreppen, naturkunskap, teknik, ämnesdidaktik och ämnesteori.

Naturkunskap är skapad av naturen och tekniken är skapad av människan enligt Ginner (1996). Tekniken kan ses både praktisk och teoretisk till skillnad från vetenskapen som kan uppfattas mer teoretisk. Kunskapsdelar som bildar mönster, orienteringsmönster, är av stor vikt vid dagens naturvetenskapsundervisning i olikhet mot förr i tiden då rena faktakunskaper var i fokus. ”Det finns ett gott skäl att flitigt använda teoretisk integration i skolan – den är en motvikt till ytligt inpluggande av termer och fakta” (Andersson, 2008, s.41). Barn och elever behöver få en djupare förståelse för hur företeelser hänger ihop. Ibland får barn och elever förståelse av samband genom att läraren utgår från del till helhet och ibland då undervisningen utgår från helhet till del inom olika områden. Problematik kan uppstå då läraren utgår från en helhet som ej tydliggörs för eleverna, vad har då eleverna lärt?

Det är av stor vikt med utvärdering av undervisningen och att tydliggöra samspel, mellan lärare - elev, elev - elev och innehåll – metod. Lpo -94 belyser att undervisningen riktas mot att eleven ska ges en helhetssyn och att elevens intresse väcks för naturvetenskapen och elevens omvärld.Vid diskussionen framkom att de flesta deltagarna ansåg att lärare bör tillbringa mer tid med elever på rasterna för att ta del av elevernas erfarenheter i skolmiljön och naturen för att kunna spinna vidare på elevernas upplevelser och frågor. Inom förskolan är pedagogerna tillsammans med barnen på ett mer naturligt sätt och kan ta tillvara på barnen upplevelser. Genom att inrätta en ”naturruta” kan läraren tillsammans med eleverna synliggöra naturens skiftningar, gräva ner saker för att se vad som förmultnar och använda benämningen naturvetenskap för att väcka eleverna intresse och öppna eleverna ”naturögon”. Men läraren bör visa att naturvetenskap är mycket mer än enbart natur genom att införliva utforskande om till exempel planeter, experimenterande och övrig naturvetenskap för att vidga begreppet.

Tekniken i människans omgivning löser praktiska problem. Det är människans påfund för att förbättra tillvaron. Oftast är det manliga ”tekniksaker” som nämns då någon får frågan om vad begreppet teknik innebär. Det är förhoppningsvis ett övergående tanke då dagens unga flickor och pojkar är användare av till exempel telefoner, datorer, tv- och dataspel i lika stor utsträckning.Teknik som skolämne är bra för att påvisa för eleverna bredden som begreppet består av och då ges alla möjlighet att undersöka och experimentera. Eleverna bör även ges möjlighet att komma med förslag på vad de vill undersöka och ta reda på mera om. En fråga som vi återkom till i diskussionen var hur lärare kan göra teknik mer attraktivt för eleverna. Detta blir en utmaning för oss att ta tag i då vi ska ut i verksamheten.

Ämnesdidaktiken ser en författare som en bro mellan ämnet och pedagogiken och att didaktiken är en del av pedagogiken. Detta kunde vi relatera till då de ger oss en tydligare bild av didaktiken som begrepp. Lpo - 94 beskriver att eleven ska kunna orientera sig i den komplexa omvärlden. Det är då lärares ansvar att sammanfoga ämne och pedagogik för att öka elevens förståelse för världen omkring dem. Ämnesdidaktiken har enligt oss en utgång ur de didaktiska frågorna Vad, Hur, Varför, När och för Vem. Det är vår erfarenhet från Vfu, verksamhetsförlagdutbildning och tidigare arbete att dessa är grunden vid planering av innehåll och metod. Värderingar, normer och moral är även centrala ämnesdidaktiken.Ämnesteorin är hela den samlade kunskapen om ett ämne. Kunskaper, erfarenheter, teorier och fakta bildar en ämnesteori.