Skillnader i artiklarna

Skillnader i utgångspunkter mellan artiklarna:

Utgångspunkterna i båda artiklarna anser vi är lärarnas kunskaper kring naturvetenskap och därmed deras förmåga att lära ut och undervisa i naturvetenskap, här skiljer sig artiklarna åt. De har även skilda åsikter skilda åsikter om ämnets syfte.

Yoon och Onchawaris utgångspunkt är att naturvetenskapslärare för barn i tidiga åldrar inte behöver ha några särskilda ämneskunskaper för att kunna undervisa i naturvetenskap. Författarna menar att ämnets tyngdpunkt snarare idag ligger på att lära barnen "göra vetenskap" och att detta görs bäst genom att följa tre nycklepunkter. Garbett däremot anser till skillnad från Yoon och Onchawari att läraren bör ha djupare kunskaper kring naturvetenskap för att göra vetenskapen tillgänglig för eleverna. Garbett menar vidare att en ämneskunnig lärare på ett lättare sätt kan öppna upp lektionerna och föra ett friare resonemang än om en lärare har bristande kunskaper.

Vi tolkar det som att Garbetts artikel är baserad på en undersökning av lärarstudenters attityder kring naturundervisning och faktakunskapernas vikt. Yoon och Onchwaris artikel behandlar däremot verksamma lärares situation. Vi ställer oss frågande till syftet med studierna. Vi ställer oss frågande till varför författarna valde lärarstudenter, är det på grund av att de kräver en revidering av läroplanen?