Teknik i förskolan/skolan

Tänk vad tiden går fort. Nu har vi endast två dagar kvar att genomföra i skolan, sen är det sommarlov. Visst är det härligt?!

Jag tänkte att jag nu skulle ta tag i och skriva om tekniken på förskolan/skolan, vad jag observerat när jag genomfört mina fältstudiedagar.
Både förskolan och skolan använder den vardagliga tekniken så som sax, pennväsare och datorer med mera. I skolan har det arbetat med gamla tekniska maskiner som de skruvat isär och skapat nya konstverk utav, det är otroligt vad fantasin kan flöda om de bara får möjlighet till att vara kreativa. Ginner (1996) skriver att i en kreativ miljö får eleverna en vana att lösa problem och reflktera över lösningar.
Det samma skulle genomföras på förskolan, då de skickat ut lappar med efterlysningar på gamla apparater och andra tekniska föremål som barnen kan skruva i.

Det som finns på de flesta förskolor och skolor är gungor, cyklar av olika slag, spadar i olika storlekar. Dessa föremål finns även på de ställen jag har varit på, både på förskolan och skolan. Det som jag ser som intressant är att man tillsammans med barnen tittar vidare på dessa föremål, funderar över vad det är som gör att de fungerar som de gör. Jag tror att barnen skulle tycka det var intressant eftersom det är föremål som finns på många ställen. Låta barnen ställa frågor som man sedan tar reda på tillsammans.

Frågan ställs många gånger, hur man kan få flickor mer intresserade av teknik, jag tror att det är viktigt att ge barnen en förståelse och möjlighet till teknik tidigt, pojkar har ett mer naturligt intresse av att skruva och förstå olika saker, om vi serverar olika möjligheter kanske ett större intresse kan väckas.

Litteratur:
Ginner, T. & Mattson, G. (red.) (1996) Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur

Aspö
Vi fick en trevlig dag på aspö. Med mycket lärande och bra idéer.
Vi började dagen med att hitta något naturföremål som på något sätt passade in med oss. Jag valde en vitsippa, för att jag älskar våren med alla människor som kryper ur sina bon och blir glada. Vilket jag själv också gör =)

Efter det lekte vi Brasses lek (vad ska bort? Fel, fel, fel!) vilket är en rolig lek men som får en att börja berätta hur man tänkt. Som kan vara en bra övning för elever som ska utveckla sitt sätt att reflektera över olika föremål.

Sen var det tips-matten, då man i lag skulle så tärning och springa till den tips-lappen och svara på frågan, ända tills man kom till fråga 63. Jag älskar att tävling så detta var klart de roligaste. Från elev syn lär de sig att samarbeta och i detta fallet matematik.

Vi grillade och pratade om hur viktigt det var att eleverna fick vara utomhus. Han sa att enligt studier om barn som är ute i naturen så bråkade barn mindre och var inte lika stökiga. Vilket kan vara en bra att ta med sig som blivande lärare.

Han berättade om hur trädet lever och hur man kan se olika saker på ett träd.
Jag som knappt kan trädens namn kände att det var lite överkurs, men det kan säkert vara bra att ha hört det någon gång. jag tycker att träd är riktigt häftiga så när jag börjar arbeta som lärare ska jag ha ett tema om träd, då kommer säkert denna informationen till användning.

Jag som har svårt att sitta stilla undersökte massa saker i naturen medans vi pratade om de olika övningarna. Inuti en kotte hittade jag ett litet litet djur som var dött =(
Det var häftigt att se att den i kotten dock.
Och sen hittade jag och Linda ett skott som höll på att slå rot.
Lärde mig att den behöver mycket solljus.

Teknik i förskolan och skolan

Teknik innehåller så himla mycket som finns i skolan och förskolan. Men det är som om lärarna inte känner sig bekväma i ämnet även fast den har funnits i styrdokumenten sen Lgr80.

Förskolan
När jag frågade efter arbetsplaner på tekniken i förskolan så hade dem ingen alls! Vilket tyder på att teknik inte reflekteras över som ett ämne i förskolan.
När jag frågade lärarna på förskolan vad dem ansåg att de gjorde för att få in tekniken i barnens vardag. Blev lärarna fundersamma och sa att dem faktiskt inte gjorde något alls direkt.
När jag sedan utvecklade det och sa att dem säkert klipper med sax, bygger med olika material och använder datorn med barnen.
Kunde lärarna utveckla sitt svar och berättade massa projekt som dem gjort.

Jag gick runt på förskolan och tittade på vad barnen själva gjorde som var teknik och vad som kunde göras med de materialet som fanns tillgängligt på förskolan såg jag hur mycket som helst.
Det var några barnen som satte och ritade. Då använde de all möjlig material så som pennor, kritor, pennvässare, penslar och saxar m.m. bredvid dem satt två flickor och pärlade pärlplattor. Några andra flickor var i ett litet rum med sina dockor och dockvagnar och byggde ett litet hus med stora mjuka kuddar.

Några äldre pojkar på avdelningen byggde vägar, hus och broar med ett anat byggmaterial. När det byggt tog de sina bilar och körde runt med.

Även ute hittade jag massa teknik som barnen använde i sin vardag. Barnen använde cyklar, vattenkannor, hinkar och spadar. Dem har även en klätterställning där dem kan hissa upp en hink med saker i. Det fanns rutschbanna och gungor som de också kunde leka med.

Mitt i förskolan står en dator som barnen får använda, till spel och olika uppgifter. Lärarna har även kamera till att dokumentera och till utvärdering med barnen.

Skolan
I skolan var det samma svar från läraren att hon själv inte gjorde någon direkt teknik med eleverna, utan att en teknikläraren hade 3 lektioner per termin med eleverna. Här hade hon en arbetsplans om lärarna håll på att arbeta med. Så hon var mer insatt i att tekniken fanns över allt. Precis som på förskolan fanns det massa tekniska saker i klassrummet som ex, whiteboard, pennor, saxar, vävstolar(små), minneräknare, torkskåp och magneter m.m.

Tankar
Det finns hur mycket teknik material och leksaker som helst på en förskola och skolor. Men det gäller att vi som lärare problematiserar barnens uppväxt så att dem kan bygga ex. en bro Ginner (26/3-09). Jag håller med honom om detta det gäller att lärarna får upp ögonen för vad teknik är. Den uppfattningen jag fått av lärarna är den att teknik är ett svårt ämne och därför vet dem inte riktigt hur de ska undervisa i detta. Jag kan hålla med lärarna om att det är ett svårt ämne. För teknik är så stort, de är allt vi har omkring oss, allt som vi har tillverkat för att lösa problem. I tidig ålder anser jag att det är viktigast att lyfta barnens/ elevernas vardagsteknik och använda ordet teknik för att få dem ska få en förstå för att de arbetar med teknik och vad teknik är. Anna-Stina (10/2-09) säger att vi ska utgå ifrån barnens behov och visa dem verktyg så att dem kan utveckla sina lekar.

Seminarium kring arbetsplaner

Våra diskussioner inleddes med vad vi som studenter upplevt då vi sökt efter arbetsplanerna på förskola och skola. De flesta av oss har upplevt att det inte finns något framarbetat i förskolan, detta för att de arbetar mer temainriktat. De flesta skolorna har mer eller mindre arbetet fram en arbetsplan.

Vi i gruppen håller med Sjöberg (2000) som menar att det är viktigt att kunna motivera sitt arbete i skolorna, man bör skilja mellan motivering och mål. Samhällsaspekten bör finnas med när vi lär ut naturvetenskap eftersom det blir en större helhetssyn. Två viktiga motiveringar till att lära sig naturvetenskap är enligt Sjöberg nytta och bildning. Kunskap är makt och genom att undervisa i naturvetenskap menar vi att eleverna får chans att ta del av denna makt. Även Lpo94 pekar på vikten av en allmänkunskap för att kunna delta, förstå och reflektera över hur samhället fungerar och för att kunna ta sitt demokratiska ansvar. Även kursplanen i de naturorienterade ämnena förordar detta.

Inom det naturvetenskapliga ämnet fann vi att de flesta valt att arbeta på ett undersökande sätt genom hypotes, experiment, observation och slutsats.

I arbetsplanerna finns många gånger bra beskrivningar på vad som skall undervisas kring samt vad som skall göras, vilket vi känner är en stor trygghet när vi kommer ut som nyexaminerade lärare. Vi anser att det brister i utvärderingen, eftersom det inte finns några tydliga utvärderingsmål. Vi tror att det är mycket arbete för lärarna att bryta ner målen till att bli utvärderingsbara, ämnet är stort och abstrakt vilket kanske kan leda till att du som lärare blir ”mållös”.

En av oss åtta i gruppen hade en arbetsplan som visar på undervisningsstrategier, vilket blir väldigt konkret.

Vi har förstått att i förskolan så ses språket som en viktig del i verksamheten. Vi har sett att de arbetar mycket med teknik och naturvetenskap men att personalen själva inte uppfattar detta. Vi anser att språket kommer in i allt det som vi väljer att arbeta med, det är inte ett ämne för sig. Om de skulle välja att mer medvetet arbeta kring dessa ämnen så skulle andra begrepp kunna synliggöras i språket, vilket blir mer utvecklat anser vi. Vi anser för deras egen del att de skall få in natur och teknik i målen, för att tydliggöra för sig själva. Vi hade en förskola som arbetade med kroppens sinne men var själva inte medvetna om att det var ett naturorienterat ämne de arbetar med.

Ämnesteori hur varm och kall luft beter sig och varför:
Lite information till dig som är nyfiken på vårat arbetsområde.

Runt omkring oss i luften finns det molekyler, dessa är så små så om vi skulle sätta miljontals på ett knappnåls huvud så skulle de ändå har gott om plats.

Anledningen till att den varma luften stiger är att när den värms upp börjar molekylerna att röra på sig vilket gör att de behöver mer plats och utrymme. När de inte längre befinner sig tillsammans blir de inte så tunga.
Alltså den varma luften stiger eftersom den tar större plats och är lättare än den kalla luften.

Anledningen till att den kalla luften sjunker är att när luften kyls av så drar molekylerna ihop sig vilket gör att de inte behöver så stor plats. När de befinner sig tillsammans så blir de tyngre vilket får till följd att den kalla luften sjunker.
Alltså den kalla luften sjunker eftersom den tar mindre plats och är tyngre än den varma luften.

Ett bra exempel att visa på detta är att samtala med barnen om var de brukar sitta i en bastu och varför de sitter där de sitter.

Vi gjorde ett experiment där vi satte en ballong på en flaska. Flasken ställdes sedan i kokhett vatten och det som händer är att ballongen vidgar sig och ställer sig upp.
När vi sätter över flaskan i kallt vatten sjunker ballongen ihop.

Studiebesök på Balthazar:

Nu har jag (Marica) varit en dag på Balthazar och tagit del av vad de har att erbjuda. Jag fick följa fyra grupper som även de var här på besök. En grupp var fyra pojkar från någon form av specialklass som hade börjat arbeta med energi. De fick först se ett drama som handlade om en person som inte hade sovit så mycket och var väldigt trött eftersom han hade suttit upp hela natten och spelat dataspel. Han hade inte heller hunnit med att äta någon frukost så han var väldigt frusen. En annan person kommer in och frågar hur det är och frågar varför han ser så trött och frusen ut. Denne förklarar då och möts av förslaget att få ett äpple för att få lite mer energi. Lite motvilligt går han med på detta och efter ett tag börjar han känna sig lite piggare och inte så frusen.

Efter detta får barnen frågan vad det finns för olika sorters energi. Pojkarna räknar upp batterier, solen och vatten. Pedagogerna och barnen kommer tillsammans fram till följande,

Kemisk energi, Strålningsenergi, Värmeenergi, Elektriskenergi, Rörelseenergi och Lägesenergi

Efter det får pojkarna prova att ”göra” energi genom att använda legobilar som har ett batteri som behöver laddas med energi. De provar med att ladda med hjälp av vatten, vind, handkraft och solen med hjälp av solceller som de kör ut på gården med. Efter detta får pojkarna själva bygga bilar med hjälp av lego, kugghjul, axel, batterier m.m.

Det arbetades med stort tålamod

med att konstruera bilar och att få

dom att kunna köra.

En annan grupp hade börjat arbeta med rymden och de fick möta Aristoteles, Galilei och en rymdfarare. Aristoteles berättade mycket övertygande för barnen att jorden var alltings medelpunkt och försökte få medhåll om detta. Några barn höll med, men de flesta protesterade. Sen kom Galilei in och presenterade sin teori om att det var solen som allting kretsade runt han visade även sitt teleskop. Avslutningsvis fick de även möte en ”släkting” till Neil Armstrong som berättade om hur det är att befinna sig i en rymdraket. Han berättade även för Galilei om att det nu förtiden finns ännu bättre teleskop mot det som han hade. Därefter fick barnen bygga egna rymdraketer och skicka i väg dom. Drama var ett väldigt bra hjälpmedel att ge barnen det historiska perspektivet anser jag.

Vi fick även vara med i en grupp med förskolebarn som fick se hur den varma luften beter sig i kallt vatten. Här är en bild på ett experiment som tydligt visar hur det varma vattnet (här färgat rött) stiger.

Avslutningsvis vill jag bara säga att detta var en otroligt givande dag. Jag vill även ge beröm till samtliga på Balthazar som bemötte oss på ett mycket trevligt och tillmötesgående sätt. Det finns mycket mer att berätta men det här var några exempel.

lite fakta taget från Andersson, B (2008). Grundskolans naturvetenskap, helhetssyn, innehåll och progression.

Piaget ansåg att barn i förskoleåldern inte har några begrepp om stillastående luft. Han ansåg att luft för barnen var bara när de blåste.
Anledningen till att man ska undervisa om luft är det är ett livsuppehållande system som alltid omger oss.
Även fast den är osynlig, luktlös, smaklös har den en massa och en tyngd. Man kan insamlas luft i olika kärl och den kan fördela sig jämt på en given volym.

När man har lärt barn/ elever om den grundläggande luften kan man gå över och lära dem om vår atmosfär, den dragningskraften som håller jorden på plats.

Växthuseffekter
Vår atmosfär ser till så det är en energi balans mellan inflödet och utflödet .
Vilket reglerar vår temperatur.

Koldioxiden är bara 0,04 % i vår atmosfär men i diskussionen hållbar utveckling är det den gasen man hör mest om. Detta beror på att vi bränner fossila bränslen och då ökar vi mängden koldioxid i atmosfären. Det i sin tur leder till en förstärkt växthuseffekt, temperaturen ökar.