Litteraturseminarium 090226, Undervisning, etik, samhälle

Etiskt förhållningssätt, undervisningens ”vad”(innehåll) diskuteras utifrån ett etiskt perspektiv

Vi har läst Andersson (2008) och Ginner (1996). Våra tankar kring böckerna är att man i skolan och i undervisningen kring teknik och naturvetenskap måste ta ett så brett perspektiv som möjligt. Vi måste smalna av och alltid tänka på syftet med varför vi undervisar om något och att använda sig av Dimenäs materia, energi och liv är bra utgångspunkter. Av Andersson fick vi ut att det är viktigt att med de små barnen börja på rätt nivå, i liten skala för att börja lära dem att tänka etiskt kring naturvetenskapliga och tekniska frågor. Det viktiga är att ta fasta på stunden och de tillfällen som ges och anpassa det etiska innehållet efter barnens ålder.

Av Andersson fick vi ut att det inte längre är fråga om ifall vi ska undervisa utan hur vi ska undervisa. Det viktiga är idag att vi ska lära eleverna att argumentera med hjälp av kunskaper. Det är viktigt för eleverna, dagens blivande vuxna att ha kunskaper att luta sig mot för att kunna följa med och ta ställning i morgondagens samhällsdebatter. Andersson pekar även på att NO och SO idag är nära sammanknutet när det kommer till naturvetenskap, teknik och etik. Utifrån Andersson fick vi insikt i att det inte längre bara är viktigt att vi undervisar om t.ex. kärnkraftverk och hur det fungerar, vi måste även undervisa dem om hur de blir delaktiga i samhällsdebatten om vi ska ha kärnkraftverk eller inte. Detta för att vi inte ska kunna fortsätta lägga skulden på andra genom att skylla på okunskap. Det är elevernas framtid och vi måste ge dem redskap att kunna bestämma över den.

Vi diskuterar vidare teknikens framfart och möjligheter att påverka våra liv och hur det påverkar våra etiska val. Vi pratar om abort på grund av kön, sjukdomar och vi kopplar detta samman med vad Ginner skriver och den pågående samhällsdebatten kring frågorna kring GMO. Vi fastställer att det är enormt svårt att finna ett rätt och fel och vi pratar vidare om vilka utgångspunkter i undervisningen detta dilemma ger. Ett bra sätt anser vi är att efter att eleverna fått bakgrundskunskaper sedan distansera eleverna från sina egna åsikter genom att använda olika övningar t.ex. ”fyra hörn”, dramatiseringar och debatter där man delar klassen i två läger och bestämmer att ena halvan är för och andra emot.

Vidare diskuterar vi vad som är ett handikapp och vi kopplar ihop detta med Ginner som hävdar att det är samhället och miljön som skapar ett handikapp. Enligt Ginner måste människor med handikappet vara med i problemlösandet och vi diskuterar kring hur vi ska ställa oss till att vi får fler och fler handikappbegrepp i och med att samhället förändrar sig.

Sammanfattningsvis anser vi att det viktiga med undervisningen är att barnen/eleverna får en helhetssyn i etiska sammanhang. Barnet måste få hjälp att förstå hela förloppet, att deras handlande kan få konsekvenser. Ett bra sätt är naturrutan. Vi måste ge dem delar för att de ska se helheten. Vidare kom vi fram till att det är viktigt att alltid gå tillbaka några steg och visa på sammanhanget med naturen och att allt alltid kommer tillbaka till naturen. På detta sätt visar vi på människans del i naturen och vi får på så vis in den etiska debatten.