Teknik i skolan

Varför teknik i skolan?
Enligt Lpo94 (www.skolverket.se) har skolan ett ansvar att varje elev efter att ha genomgått grundskolan ska känna till och förstå grundläggande sammanhang och begrepp inom de tekniska områdena samt kunna använda informationsteknik som hjälpmedel för sökande av kunskap och lärande.
Enligt Lpo94 är skolans uppgift bland annat att hjälpa elever att kunna delta i samhällslivet och läser man i kursplanemålen (www.skolverket.se) för teknik så är teknikämnets syfte bland annat att hjälpa eleverna att göra vardagstekniken så långt det är möjligt begriplig och synlig. Då skolan vilar på demokratins grund menar Ginner (2009) att för att kunna vara en del av en demokrati och ett medborgarskap så krävs en viss teknisk förståelse. Människan behöver en viss teknisk bildning för att kunna hantera och navigera i sin tekniska vardag, vilket skolan har i uppdrag att hjälpa eleverna med.

Hur arbetar man då i skolan med teknik och vilken teknik möter eleverna?
I skolan liksom i förskolan så finns tekniken i tillämpningen av många vardags föremål som exempelvis pennor, saxar, pennväsare, säkerhetsnålar, bord, stolar, penslar, whiteboard, overhead, miniräknare, passare och klocka. Det finns en dator i den klass jag gör mina fältstudier och den används till tangentträning, men även för att söka efter kunskap och skriva med. I skolan möter eleverna även en hel del teknik i slöjden. I textilslöjden är det till exempel symaskiner, strykjärn, måttband och nålar. I träslöjden möter de exempelvis såg, borr, hammare, skruvmejsel, skruvmejsel och hyvel.
Till skillnad från förskolan så är användningen av digitalkamera nästan obefintlig, man använder det enbart vid speciella tillfällen som utflykter och idrottsdagar. Man använder sig av en diktafon för att följa elevernas läsutveckling en gång per termin från första till sjätte klass.

Jag samtalade med min handledare och frågade hur de arbetar med teknik. Hon berättade att hon bland annat hade låtit eleverna få skriva och beskriva föremål som exempelvis saxar, pennor, och linjaler. Detta för att eleverna ska få en förståelse för dels vilket tekniskt hjälpmedel det är i olika situationer, men även ges möjlighet att tänka igenom dess tekniska konstruktion.
I klassen har man även samtalt om olika tekniska föremåls historiska utveckling fram till idag som exempelvis cykeln. Man har även arbetat med att konstruera en bro utifrån det att eleverna fick fyra A4 papper, en sax och ca 1 dm tejp. Uppgiften var att de skulle konstruera en bro som skulle gå mellan två stolar med ett avstånd på ca 3 dm. Denna bro skulle även hålla för att ställa en plast mugg med vatten på. Hela skolan hade vid ett tillfälle fått i uppgift att i klasserna konstruera flygande drakar som man sedan flög gemensamt med vid ett tillfälle.

När jag har tittat runt på min fältstudieskola har jag letat efter byggmaterial som exempelvis lego, kapplastavar, piprensare, kartonger och liknande märker jag att det till skillnad från förskolan nästan inte finns något sådant material som eleverna kan använda sig av. Däremot finns det lite mer sådant om man går till fritidsavdelningen och jag vet inte, men kanske använder man sig av detta ibland. Fördelen tycker jag ändå är att det finns nära tillhands för då tror jag att man använder det mer och ser möjligheter med det på ett naturligt sätt.

När det gäller tekniska föremål ute så ser jag även här en skillnad mot förskolan. Det jag har sett är i stort sett gungor och en rutschkana. Bollar finns även och dess rundhet är ju i sig ett tekniskt föremål. Det finns också här ”hoppleksaker” som jag inte kommer på namnet på, men som barnen står på och håller sig i ett handtag och hoppar med. I dessa finns den tekniska fjäderns tillämpning. Annars är det föremål som grindar och barnen och lärarnas egna cyklar.

Sammanfattningsvis så vill jag mena att tillämpningen av tekniska vardagsföremål som exempelvis saxar och pennor är lika mellan förskola och skola. Den största skillnaden ligger i att i skolan till skillnad mot förskolan har inte barnen/eleverna möjlighet att experimentera, testa och försöka med hjälp av olika material då dessa inte finns att tillgå i skolan i samma utsträckning som i förskolan. Däremot ser jag en skillnad i att när man väl gör något i skolan så är det planerat och med en tanke och ett mål att nå. Medan det i förskolan oftast finns material att tillgå, men då barnen många gånger lämnas att i sin ensamhet leka och utforska materialet själva utan hjälp att utveckla en förståelse för teknik och dess sammanhang och funktion i vardagslivet.