Utvärdering av lärandetillfälle i skolan

Utvärdering av lektionen i skolan:
Jag (Marica) har jag nu genomfört utvärderingen av lärandetillfället i skolan. Utvärderingen och uppföljning var planerad utifrån vår Cartoon fråga som var; ”Vad tror ni, finns det olika sorters luft?”. Utvärderingen genomfördes i samma grupper om sju elever som vi hade förra gången då vi genomförde lektionen.

När eleverna kom in i rummet så hade jag på tavlan skrivit två frågor; ”Finns det olika sorters luft?” och ”Hur beter sig luft?”. Jag inledde lektionen med att påminna om förra gången som jag och Linda var där och genomförde experimenten. Sedan frågade jag om det finns olika sorters luft och fick då till svar att det finns varm och kall luft. Jag bad dom tänka efter och berätta om de experiment som vi gjorde sist. Tillsammans kom de ihåg samtliga, nämligen; ”ballongflaskan”, ”ballongvågen”, termometrarna, ljus som vi tände och änglaspelet samt vårat samtal om bastun. Allt detta skrev jag upp på tavlan:

Då de sist fick i läxa att lägga en petflaska i frysen och sedan ta ut den och lägga en 1-krona uppe på flasköppningen och värma flaskan med sina händer så frågade jag om någon hade gjort den. Det hade fyra stycken i den ena gruppen gjort och två i den andra. Det var bara en som hade fått det att fungera då övriga hade glömt bort att de skulle hålla händerna runt flaskan. Så för en del hända inget och någon sa att enkronan frös fast. Jag hade tänkt genomföra experimentet för att samtliga skulle få se vad som hände, men då jag inte hade tillgång till en frys och att mitt försök att lägga petflaskan i en frysväska med isklammpar inte var tillräckligt så lyckades inte detta. Istället så bad jag den elev som hade lyckats att berätta vad som hände och tillsammans kunde vi svara på ”läxfrågan” som var; - vad händer och varför händer det? Meningen var att kronan skulle röra på sig då värmen från händerna gör att luften i flaskan blir varm och stiger. I den grupp där ingen hade lyckats så förklarade jag vad som skulle hända. Utifrån detta räknade båda grupperna ut att det var värmen från händerna som gjorde att luften i flaskan blev uppvärmd och därför ville stiga och på så vis började kronan hoppa.

Därefter gick vi över till den andra frågan som stor på tavlan, nämligen; ”Hur beter sig luft?”. Eleverna fick nu i uppgift att med hjälp av de vi skrivit på tavlan (frågorna och de olika experimenten att rita, måla och/eller skriva hur luften beter sig. I det här läget var alla på det klara med att det finns varm och kall luft. Jag bad dem att tänka på det vi talat om i samband med experimenten och ”hemläxan”. Här tog jag fram Cartoonen och lät den bli till hjälp för dem. Här hade jag skrivit fyra påståenden; nämligen; ”kall luft som sjunker”, Varm luft som stiger”, Kall luft som stiger” och ”Varm luft som sjunker”. (se bilden nedan).

Vi avslutade sedan med att samtliga elever fick visa vad de ritat och skrivit och själva berätta hur dom tänkte kring frågan hur luften beter sig.

Reflektioner och sammanfattning:
Samtliga elever har förstått att varm luft stiger och kall luft sjunker. Det kunde jag förstå utifrån de samtal vi hade och genom det som de skrivit och ritat. När det gäller att den varma luften tar större plats än den kalla så tror jag inte att samtliga hade lagt detta på minnet, men det var ändå många som pratade om det. När vi samtalade tillsammans om att exempelvis varm luft stiger och att det var det som gjorde att ballongen steg när vi gjorde experimentet med ballongen och flaskan som ställdes i varmt vatten så hade några ändå kopplat ihop det på det sättet. Jag fick även påminna dem om och berätta att den varma luften är lättare den kalla är tyngre. Detta tror jag beror på att det inte var något av experimenten som direkt påvisade att kall luft är tyngre och varm luft lättare. Att påvisa att varm luft stiger var enklare. Här anser jag att jag hade hjälp av att vi tillsammans med experimenten även samtalade om bastun och var man sitter i den och varför. Jag anser inte att Concept Cartoonen hjälpte mig speciellt mycket. Här såg eleverna i och för sig påståenden om luftens egenskaper, men jag tror att de experiment och samtal som vi förde kring dessa var den bidragande orsaken till förståelsen av luftens egenskaper.

Komplettering av seminarium

Mina kommentarer av gruppens inlägg angående seminarium ”Mål, bedömning och utvärdering 090303. (Komplettering av missat seminarium, Marica Andersson).


Att som lärare veta vilket mål jag har med min undervisning/lektionsplanering anser jag var A och O. Dels därför att jag måste göra klart för mig vad jag skall arbeta med och varför (läroplanerna och kursplane målen). Gruppen hänvisar till Ahlriks föreläsning (090303) och menar att det är viktigt att skilja på lärandemål och görande mål. Jag håller med och menar att det är av stor viktigt att jag vet vilka mål som skall uppnås i det som sker så att jag vet hur jag skall bedöma och kunna se om eleverna har uppnått de mål som var tänkt. Jag anser även att en bedömning och utvärdering av eleverna och deras arbete är en bedömning och ett bevis på om jag lyckats eller inte lyckats med det jag hade för avsikt att lära ut.

Gruppen skriver om transfer (Andersson, 2008) och menar att det är av stor vikt att eleverna får möjlighet att ta in sin tidigare kunskap och förförståelse i en ny undervisningssituation. Alltså att den ”gamla” kunskapen blir som en grund att bygga och utveckla ny kunskap på. Förförståelsen ger både mig som lärare och eleverna en möjlighet att skapa nya/fortsatta lärandetillfällen. Detta har gruppen haft som utgångspunkt i planeringen av lektionen om luften och dess egenskaper. Jag anser även att genom att ta reda på förförståelsen har jag möjlighet att ge förutsättningar för progression då jag kan planera undervisningen utifrån elevernas proximala utvecklingszon som Vygotskij talade om. När det gäller progression menar Andersson (2008) att för att ha möjlighet att hjälpa mina elever till detta så behöver jag som lärare inte enbart ha kunskap om vad de har arbetat med inom det aktuella ämnet/temat/området tidigare, utan jag behöver även ta reda på vad de ska komma att arbeta med längre fram. Detta för att på bästa möjliga sätt kunna lägga en bra grund som de sedan kan ha hjälp av senare.

Gruppen nämner Concept Cartoons som en sådan möjlighet att ta reda på förförståelse och ett bra hjälpmedel till att planera och utvärdera undervisningen. Andersson (2008) pekar även på hur viktigt det är att ge eleverna möjlighet att få ta med sig denna tidigare kunskap in i nya sammanhang. Han menar även att ”progression är att åstadkomma lämpliga utmaningar i takt med elevernas växande tankeförmåga och expanderade intresse för sin omgivning” (s.55). Svårigheten anser jag kan ligga i att veta när eleverna är redo att ta nästa steg för att komma vidare i progressionen. Andersson menar att det då handlar om att göra en formativ utvärdering det vill säga att som lärare sätta sig ned och reflektera över elevers svar på prov eller att lyssna hur de diskuterar och samtalar med varandra samt att även samtala enskild med eleverna. Allt för att få en inblick i när det är dags att ta nästa steg och att få en inblick i vad som eventuellt behöver förtydligas eller vad som eleverna inte har förstått.

Jag anser att gruppen har grundat sin planering (som de inledningsvis skriver om) med hjälp av Concept Cartoons genom att som ovan nämnts tillämpa de progressionssperspektiv som Andersson (2008) benämner innehållsperspektiv, eleverperspektiv och målet. De har även lyft in Lpo94 och pekat på att eleverna ska ges möjlighet till att utforska och lära i samarbete med andra elever. Håller med och menar att de bästa ”lärarna” många gånger är eleverna själva. Självklart under min uppsikt och delaktighet i det som sker. Gruppen har även hänvisat till Lpfö98 och skriver att förutom att barn ska ges möjlighet till att förstå enkla naturvetenskapliga fenomen så ska det även genomföras så att barnen upplever det som roligt och meningsfullt. Detta anser jag ställer väldiga krav på mig som pedagog och en oerhörd lyhördhet och samspel med barnen. Det är lätt att planera och tänka ut vad man vill göra, men här ligger en stor utmaning i att våga ifrågasätta sig själv och fråga sig om barnen verkligen tyckte att det var roligt och meningsfullt. Gruppen avslutar med att referera till Lidbergs (090303) och Ahlriks (090303) föreläsningar och menar att vi som lärare måste granska och vara medvetna om vad det är som skall bedömas, är det görandemål och/eller lärandemål. Detta måste jag som lärare ha klart för mig i min lektionsplanering. // Marica Andersson

Besök på Dalénium

Jag och fyra andra kompisar har nu varit och gjort vårat besök på Dalénium. Jag har själv varit på dalénium en gång innan detta, men var då där med familjen så vi gick bara runt och exprimenterade.



När vi kom på morgonen blev vi väl motagna av Annika som berättade om hur Dalénium arbetar och hur det startades även om hur vår dag skulle se ut. Det var två grupper som kom på förmiddagen en årskurs två och efter det kom det tyska elever som var på besök.



För eleverna som gick år 2 skulle det varit ett pedagogisk program som lärarna från Dalénium skulle hålla i, men i sista sikund så avbokade de detta. Eleverna fick nu istället "frilek". Detta var väldigt synd då vi inte fick möjlighet att se hur de går till väga när det ska vara "lektioner".



Men eleverna blev väldigt glada då de fick "frilek" då de varit på Dalénium många gånger och allt har varit väldigt styrt. Två flickor begav sig in i matte rummet och satte sig och målade olika figurer. Även vi fastnade där inne med olika problemlösningar. Något som jag tyckte var roligt var ett spel vid namn Tantrix, där skulle man lägga olika mönster. De två flickorna som satt och målade blev lite intresserade och kom för att hjälpa till.


När vi kom ut i från matterummet hittade Jesica och Cristina en spegel som de tyckte var väldigt intressant, båda två fick sig ett gott skratt. När Cristina tänder lampan på Jessicas sida kan hon se genom spegeln.

Efter att vi gått runt lite med eleverna fick vi besöka Daléniums egna stjärnhimmel. När man komma in där befann man sig i ett iglooformat tält, utmed kanterna satte man sig behagligt i en sackosäck för att det inte skulle bli jobbigt för nacken att titta upp mot himmlen. Pernilla som är en av lärarna, visade oss vart vi kunde hitta de olika stjärnbilderna och hur de såg ut. Detta var mycket intressant och man blev väldigt iponerad över att man kan lyckas plasera stjärna på rätt platser. Det blir också ett behagligt tillfälle för eleverna att gå in här då det är mysigt och ger en lugnande stämmning.

När vi kom ut därifrån hade de tyska eleverna anlänt och börjat exprimentera. Eleverna var inte något intressarde av att prata med oss, så fort vi närmade oss gick de till nästa ställe. Under den tiden det finns elever som exprimenterar, går det alltid omkring en lärare från Dalénium, för att eleverna skall kunna ställa frågor om det är något de inte förstår.


Dalénium har många väl planerade pedagogiska program som klasser kan få ta del av, Falköpings kommun har ett avtal med Dalénium att skolor och förskolor får fritt ta sig med buss till Dalénium, även där står kommunen för kostnaderna. Detta borde vara något som skolor och förskolor tar till vara på då eleverna lär sig på ett mycket roligt sätt. Det blir också en ombytt miljö. Dalénium har nu också börjat med att bli mobila vilket innebär att personalen åker ut till skolorna och förskolorna i stället.


Det hade varit väldigt intressant om vi hade kunnat fått vart med på ett pedagogiskprogram för att se hur de väljer att lägga upp undervisningen. Vi har därför valt att besöka Dalénium ännu en gång då det genomförs ett pedagogiskt program.

Det var intressant och lärorikt att vara där och prata med eleverna, alla tänker olika.
Återkommer med mera tankar och åsikter då vi varit på dalénium igen.

Skickar en bild från det tillfälle när vi (Linda och Marica) genomförde samlingen om luft och dess egenskaper på förskolan. Den visar hur en liten hand känner var den varma luften finns någonstans.

Lärande tillfälle i skolan:

Linda och jag (Marica) har nu genomfört våran lektion om luft i skolan. Vi delade klassen i två grupper och hade sju elever per grupp. Vi observerade varandra när den andre höll i lektionen. Vi var överens om att det här var väldigt roligt och inspirerande. Ingen av oss har haft en lektion på detta sätt som innehåller experiment så det var en ny erfarenhet och positiv erfarenhet.
Vi inledde med att vi påminde om det tillfället när vi intervjuat (cartoonen) dem om vad luft är och dess egenskaper. Två elever fick sedan i uppgift att placera ut varsin termometer i rummet. En skulle ligga högt och den andra på golvet. Vi sa att vi skulle återkomma till dessa senare. Efter det läste vi en saga som handlade lite om luftens historia och hur man tänkt och forskat kring fenomenet luft. I sagan nämndes Galileo Galilei och hans upptäckt av att luft väger något och med detta som grund för den fortsatta lektionen valde vi att genomföra ett experiment som påvisade att luft väger något. Vi hade ”tillverkat” en våg dvs. en pinne med en ballong som hängde på varsin sida.

Vi frågade eleverna om de trodde att luft vägde något och svaren var nej, jo, kanske. Experimentet gick till så att en elev fick sticka hål på ballongen och då tippade den över och eleverna kunde då se vilket de även sa att luft faktiskt väger något. Därefter genomförde vi ytterligare ett experiment för att se om luft har olika egenskaper. Vi hade en flaska som vi trätt en ballong på och ställde den i kokhett vatten. En del barn hade gjort detta förut så vi bad dom att inte avslöja hemligheten förrän alla kompisar hade fått möjligheten att tänka till. Det som händer är att ballongen reser sig och utifrån detta diskuterade vi varför. Några sa på en gång att det är för att den varma luften stiger uppåt. Eftersom vi innan konstaterat att det finns luft i flaskan fick eleverna frågan om det var samma mängd luft i flaskan eller om någon blåst in mer. Detta med tanke på att om ballongen reser sig så borde det ju finnas mer luft än det som finns i flaskan. Här var eleverna lite fundersamma. Vi flyttade sedan över flaskan till en bunke med kallt vatten och nu sjönk ballongen ihop. Även här sa en del direkt att det är för att den kalla luften sjunker. Jag (Marica) frågade om någon släppt ut luft eftersom ballong sjönk ihop. Med detta ville vi ta ytterligare ett steg och visa på att luft inte bara stiger/sjunker utan att den varma respektive kalla luften tar större och mindre plats.. Efter lite diskussioner kunde vi tillsammans med våran hjälp komma fram till att den tar större och mindre plats beroende på om luften värms upp eller kyls ned. Här kunde vi även genom diskussionen och lite vägledning av oss komma fram till att den varma luften är lättare och den kalla är tyngre Nu hade vi sett hur den varma luften beter sig, men vi ville även låta eleverna få känna detta rent fysiskt så därför tände vi ett ljus och lätt dem få känna var det var varmast. Vi hade även med oss änglaspelet. Vilket fascinerade barnen och fångade deras uppmärksamhet. Vi samtalade om bastun och hur det är att sitta i den. Var sitter ni i bastun och varför var frågor som vi ställde. I och med det kunde vi tillsammans ytterligare visa på att den varma luften stiger och den kalla luften sjunker. Vi nämnde också mössan och en flicka sa att den är bra att ha för den gör att värmen stannar kvar i kroppen. Efter detta sa vi att de nu skulle få en läxa som de skulle genomföra hemma under veckan. Läxan är att ta en liten tom petflaska och lägga den i frysen i en halv timme till en timme. Sedan ska de ta ut den och lägga en krona på flasköppningen och sätta sina händer runt flaskan så att den blir varm. Frågan de nu skulle försöka besvara var: Vad händer? Varför blir det så? Hur det gick får vi se när vi gör uppföljningen/utvärderingen. Vi avslutade lektionen med att eleverna fick läsa av de båda termometrar som vi placerat i klassrummet. Först fick de frågan om vad de trodde att de skulle visa. Någon sa att den som lågt högt skulle ha högre temperatur. Detta experiment visade tydligt att den varma luften stiger och den kalla sjunger då skillnaden blev hela 5 grader.

Till sist sammanfattade vi tillsammans vad vi lärt oss:

Gemensamma tankar efter genomförd lektion:

Vi tyckte båda att det kändes bra och att det var roligt. Vi insåg fördelen i att vara väl förbered och ha ordning på allt material till genomförandet. Vilket vi hade. Detta är viktigt eftersom alla break gör att eleverna tappar fokus. När det gäller samtal och diskussion med eleverna främst mellan eleverna så är det svårt att få alla att verkligen lyssna på vad kompisen säger. Det blir gärna (trots att de bara var sju elever per grupp) att några ändå sitter och pratar med varandra. Det inser vi är något som eleverna behöver träna sig i. Vi lärde oss också hur svårt det är att hitta en lagom nivå att låta ”pratglada” elever få lagom med utrymme, så att deras utrymme inte blir för stort på bekostnad av tystlåtna elever. Vi kunde dock konstatera att vi båda hade uppmärksammat detta under lektionen och verkligen försökt att både se och bjuda in de lite mer tystlåtna eleverna i samtalet. Det är också en konst i att veta hur man ska få de ”pratglada” eleverna att inte ta så mycket plats utan att man trampar dom på tårna. Vi kunde genom att observera varandra konstatera och ge varandra plus för att vi tänkte på att låta eleverna verkligen få förklara hur de menade och tänkte. Detta för att dels visa att vi förstått dom rätt, men även för att de andra skulle ges möjlighet att höra någon annans tankar samt att de själva var tvungna att sätta ord på sina tankar och funderingar.
Återkommer med våran utvärdering vid ett senare tillfälle.

Hälsningar Linda och Marica

Lärandetillfälle i förskola

Marica och jag (Linda) har nu genomfört två lärandetillfällen var i förskola samt i skola. Efter att ha blivit tilldelade området energi, valde vår basgrupp att fördjupa oss kring luft.

Första tillfället intervjuade vi barnen kring frågan: Vad är luft? Samt även följdfrågan: Finns det olika sorters luft? På dessa frågor kom det många svar, vilka bland annat var:

Syre
Vind
Vind som blåser så
Det som blåser
Virvelvindar
Luft är att vinden blåser
Nordanvinden
Varm luft
Varm luft på sommaren
Kall luft i Sälen

Utifrån dessa svar samt gruppens övriga svar arbetades en cartoon fram, där syftet med våra planerade lärandetillfällen arbetades fram. Vi valde att koncentrera oss på varm och kall luft. Vid ett tillfälle hade vi även handledning av Christer Karlsson (2009-03-05) som gav oss många tips och idéer på olika experiment som vi skulle kunna visa samt låta barn/elever göra för att få en förståelse för varm och kall luft.

Gruppen valde att en diskussion med barnen kring luft samt att ”den snurrande ormen” skulle få tillverkas av barnen själva, vilken rör sig då värmen stiger från elementen.

Därefter utförde jag och Marica varsin samling på en förskola.

Vi började med att samtala med barnen kring vad de kom ihåg sedan gången innan då vi frågat dem om luft. Därefter berättade jag och Marica att idag skulle vi tillsammans prata om varm och kall luft. Vi frågade dem:

Tror ni att man kan se den varma luften? Det trodde de inte att det gick att göra. Vi diskuterade även kring hur det ser ut inuti en bastu, med de olika nivåerna och barnens tankar kring detta, var någonstans det var varmare respektive kallare att sitta i en bastu. Vid den samlingen jag hade så frågade jag om det var någon som hade badat bastu… vilket gjorde att ett barn istället förknippade bastun med en badtunna, detta gjorde att jag förstod vikten av hur tokigt det kan bli då ordvalet inte alltid stämmer med barnens och tvärtom. Men vi fick ordning på varandras tankar till slut så att även detta barn var med på syftet med själva diskussionen.

Sedan tände vi ett värmeljus som barnen fick känna på, bredvid och ovantill. Helt plötsligt säger ett barn glatt: Kolla! man kan se hur luften stiger! Solen från fönstret hade på ett för mig och Marica strålande, överraskande sätt träffat ljusets ”värmestrålar”(hmm, kallas det så) så att barnen och vi då även hade förmånen att kunna få se den varma luften stiga!! Tänk, att observera detta och sammanknippa det med att värmen steg – helt fantastiskt! ( Detta fenomen kunde barnen se på både min och Maricas samling – vilken tur att det var en solig dag!!)

Vi hade även med oss ett änglaspel som på ett konkret sätt visade på hur luften steg, vilket snurrade med en väldig fart.

Nu när barnen hade fått känna hur den varma luften steg, samt även kunnat se den stiga, så bytte vi rum för att barnen där skulle få klippa ut ”den snurrande ormen” samt även färglägga den. Efter detta hängdes ormarna upp i gardinen ovanför ett för fullt pådraget element, där vi tillsammans talade med barnen kring vad som hände och varför. Flera av barnen förstod kopplingen mellan att varm luft från elementet gjorde så att ormen snurrade medan några sa att det var kall luft som gjorde att det snurrade. Det ska bli intressant att höra hur de diskuterar nästa gång vi ses!

Vi anser att det var ett mycket lärorikt tillfälle för oss båda, vilket gav oss många tips och idéer.
/Linda och Marica

Luftlektionen i skolan

Jag och Camilla har nu varit ute och gjort våra experiment både på förskolan och skolan. Hur det gick på förskolan kommer Camilla berätta mer om.

När vi var i skolan hade vi ca 35 min var på oss att utföra våra experiment som var att se om luft var något, alltså om luft vägde något och hur luft rör sig.

Det blev en rolig lektion! Med några aha- upplevelse för både oss och eleverna.
vi började med att berätta lite om historia bakom luft och sedan påminde vi eleverna om vad dom sagt om att luft var för något, när vi var och fråga dem sist.
Efter den lilla introduktionen började vi ställa lite frågor för att få eleverna att börja tänka lite, vi frågade:

Smakar luft något?
Vilket alla sa nej på vägde något, vilket gav lite olika svar.

kan äta luft?
Visa ansåg att det bara var att gapa och svälja medan andra sa bestämt nej.

Väger luft något?
Här var det också blandade svar. Efter en lite stunds diskussion så visade vi dem att vi gjort en fin liten våg med två ballonger på varje sida. För att ta reda på om luft väger något tänkte vi att vi skulle smälla en ballong.
När eleverna så vågen framför sig började allt flera elever tro att vågen skulle luta över på den sida ballongen var uppblåst.
Vi lät en elev komma fram och smälla ballongen. Och ballongen flög åt alla håll, så efter att samlat ihop ballong delarna så såg vi mycket riktigt att luft vägde något.

När vi skulle göra experimentet med att sätta en ballong på en pet- flaska som vi ställde i en kastrull och en elev hällde på kokande vatten i kastrullen så såg vi att ballongen lyfte sig. Eleverna kom efter lite diskussion fram till att det berodde på att luften i pet- flaskan blev varm.
Vi hade inte tänkt att visa vad som hände om man hällde i kallt vatten men efter som en elev frågade om det så gjorde vi även det testet.

Vi lade i början av lektionen ut två termometrar som eleverna fick lägga en på golvet och en högt upp. när vi började närma oss slutet av lektionen fick två elever läsa av termometrarna och som tur var skilde de 1-2 grader.

Efter de tog vi upp våra vardagsproblem. Eleverna förstod med en gång luftballongens rörelse och var i bastun de var varmast.
Varför föräldrarna tjatade på dem att ha mössa på sig på vintern var inte lika lätt att förstå. Detta tror vi kan bero på att det är svårare att tänka sig att det är massa luft i kroppen som åker ut ur huvudet. Men även det klarnade när eleverna tänkte efter var det brukar vara kallast på kroppen.
För att verkligen tydliggöra att kroppen också påverkas bestämde vi oss för att låta eleverna ställa sig vid ett fönster och känna vad det blev kallast.

Lektionen gick som vi tänkt oss men tack vare att eleverna kom med frågor och funderingar utvecklade vi lektionen under tiden vi genomförde den.
Vi tog även hjälp av Christers förklaring med att luft molekyler är som små bollar som studsar runt, vi vet inte riktigt om det klarnade mer för eleverna.

Det vi tar med oss till nästa gång är att det är bra att bevisa skillnaderna, som i detta fallet att kall luft sjunker.

Ska bli spännande att göra Cartoonen och se om det faktiskt har fastnat hos dem. Skriver och berättar om det när det är gjort.

Balthazar
Den 16/3 var jag med tre av mina klasskompisar på Balthazar, detta var en lärorik dag men mycket olika aha- upplevelser. Vi lärde oss mycket både teoretiskt och praktiskt.

Vi ansåg att vi hade tur som både kom när det fortfarande var rymdveckan på Balthazar och sedan var det väldigt blandat åldrar på eleverna som var där.

Det var elever från förskolan, lågstadiet, högstadiet och även ett fritids som kom på besök. Så vi fick verkligen prova på upplägget för alla möjliga åldrar som hade olika krav.

Samtidigt som jag erkänna att jag inte hade 100% kontroll på vårt universum, men efter denna dagen kan jag de mesta konstiga sakerna som har med rymden att göra.
Jag vet t.ex. varför månen är så gropig, vilka planeter som snurrar fortast och har lite koll på vilka planeter äpplet är tyngre respektive lättare på.

Balthazar hade lagt upp besöket så att eleverna först kom in i ett stjärnrum, där de fick möta Aristoteles som berättade om sina upptäckter. Han berättade att jorden var rund, detta höll alla elever med om men varför Aristoteles hade kommit på det när han såg en båt i horisonten som sakta närmade sig land var inte lika självklart svar.

Men när han börja berätta om att solen snurra runt jorden var eleverna snabba på att rätta honom. Då kom Galileo Galilei in och berättade om hans äpplen (hur han kom på tyngdkraften) och hur han gjort sin kikare.

Efter en liten kort introduktion om historien delades gruppen i två delar och den gruppen som stannade kvar i stjärnrummet fick titta på stjärnbilder och höra historien om varför vi döpt de olika stjärnorna till just deras namn och vilka som syns vilken tid på året. Även här en bra repetition för mig =)

I det andra rummet som var rymdrummet satt planeterna uppe och där vi fick smaka på rymdglass. Maten i rymden töms på vatten för att hålla sig bättre men smaken den bestod.

Det fanns ett litet björndjur som dem skickat upp i rymden och det var de ända djuret som klarade sig utanför rymdfärjan, djuret blev dock sjuk men så fort djuret kom tillbaka till jorden reparerade den sig. Detta kan kanske vara svaret på cancer forskningen, häftigt va =)
Här inne berättade dem också om de olika planeterna och deras uppbyggnad.
Denna introduktionen fick alla eleverna men svårhetsgraden skilde sig lite.

När man sedan fick gå ute i hallen blev man som ett barn igen, jag ville testa allt! Samtidigt som det var roligt att gå runt och höra elevernas tankar om de olika experimenten.

Det som fanns i hallen var en rymdavdelning, där men kunde titta i kikare och känna på äpplenas tyngdkraft på de olika planeterna.

Sen fanns det en vattenavdelning, som man kunde trampa igång en dusch och fixa bubblor.
I sista avdelningen var det tevespel och lite tänkbar grejer som vilken bil som åker fortast. Tvespelet var uppbyggt så att eleven såg sig själva i tverutan menad den skulle klara olika uppgifter som att hoppa sönder ett hus.

Jag ansåg att eleverna och barnen fick väldigt mycket information i början och sedan släppte man dem i hallen för att pröva på själva: jag anser att detta upplägget är bra men samtidigt så vet jag inte hur mycket av informationen bakom experimentera som gick fram.

Tänkte lite på våran natur uppgift som är; Vad är luft och hur rör sig luft. När vi var ute i förskolan och skolan så fick vi barnen och eleverna att själva lista ut svaren på frågorna som bland annat, väger luft något? Hur rör sig luften? Och varför ska du ha mössa på dig på vintern?
Vilket fick eleverna att verkligen tänka på vad som hände när vi gjorde våra experiment, vilket gav dem en aha- upplevelse när de förstod svaret.

Därför skulle det kanske varit bra om de gav eleverna någon fråga som de skulle tänka på när eleverna prövade på experimentera. Eller kanske skulle det vara bra om man bad eleverna berätta om något experiment för klasskompisarna i slutet så att eleverna skulle börja fundera lite mera på vad experimentet betydde.

Balthazar hade olika lådor med experiment, dock var dem lite likadana som Anna- Stinas men självklart fick man nya idéer som man ville testa med sin framtida klass eller förskola.

Det var en givande dag men mycket skratt.

Historia om luftens upptäckt

Aristotelisk världsbild var de fyra elementen(eld, vind, vatten och jord). Hans tankar var att elementen söker sig till sitt ursprungs. Som om man slänger en sten i vattnet så sjunker den för att den vill vi vara med de andra stenarna. Eller när man ser vatten bubblor som kommer upp från vattnet, är det för att luften vill komma upp till sitt element. Elementen kunde omvandlas i olika former men de strävade alltid efter att vara i sitt naturliga tillstånd.
Detta var 550 f.kr och han kom fram till detta genom att filosoferande, alltså att han tänkte fram sina idéer. Detta är samma arbetssätt som vi använder idag.

Det tog ända fram till 16600-talet förrän någon motsade sig att det fanns tomrum som grekerna hade sagt att det inte fanns. Det var Torricelli, Pascal och Guericke som oberoende av varandra fick fram resultat av detta.

Torricelli vara från Italien och uppfan den första barometern. Genom att fylla ett glasrör med kvicksilver och sedan vända på glaset, då fick han fram ett tomrum ovanför kvicksilvret. Det han upptäckte mer var att kvicksilvret inte var lika lång alla dagar.
Pascal fortsatte där Torricelli hade slutat och tog med sig röret till olika höjder för att se vad som hände. Han fick ett tydligt resultat på att det var lufttrycket som pressade på. Han upptäckte också att det var lufttrycket av tar med höjden.

Guericke vill bevisa att lufttrycket hade en stor styrka. Detta påvisade han genom att pressa samman lufttrycket från två olika behållare, det uppstod en stor styrka. Newcomen utvecklade Guerickes lufttryck genom att göra den första ångmaskinen.

Våran cartoon!

Här är våran utarbetade cartoon som utgår ifrån barnen/elevernas tankar kring vårt ämne. Cartoonen kommer sedan att användas som underlag för utvärdering, för att få en uppfattning kring elevernas förståelse.

Cartoon och lektionsplanering

Vi i gruppen sitter nu och planerar för fullt ett lektionstillfälle som skall utgå från vår frågeställning; vad är luft? Samtliga gruppmedlemmar har varit ute på fältet och ställt denna fråga till elever i årskurs tre och fyra- femåringar på förskolan. Vi fick många intressanta svar med oss och eleverna/barnen kom också in på att det finns olika sorters luft, varm och kall. Detta väljer vi att spinna vidare på och planerar därefter vår cartoon. Tanken är att barnen enligt experiment skall få en förståelse kring luft och skillnaden mellan varm- och kall lufts rörelse.

Vad ska vi göra under vår lektion?
Förskolan
Vi börjar med att påminna barnen om det tillfället då vi pratade med dem om luft. Därefter pratar vi med barnen om vardagliga händelser som visar på att den varma luften stiger. Exempel som vi då kommer att prata kring är hur det är när man badar bastu, hur en luftballong stiger och om att mössan håller värmen på vintern. Efter detta gör vi följande experiment med barnen:
För att barnen konkret skall få känna att värmen stiger kommer vi att använda oss av ett ljus. De barn som vill får komma fram till oss och känna bredvid ljuset och över ljuset. Barnen kommer då att uppleva att runt ljuset är det inte för varm för att hålla men över ljuset kan man inte hålla så länge för då bränner man sig.

Barnen skall få tillvärka en spiral orm som de får klippa ut och sätta ett snöre i. Barnen kommer sedan att få hänga ormen över ett element, de får då se att ormarna snurrar runt av att den varma luften stiger.

Utvärdering: Efter två veckor efter genomfört experiment kommer vi att återkomma till förskolan. Ett samtal kommer att ske med barnen för att få en förståelse kring vad barnen har förstått och snappat upp. Vi kommer också att låta barnen måla en teckning där de ska visa på att de förstått hur den varma luften rör sig. En tydligare utvärdering kommer vi att planera efter det att lektionerna är genomförda.

Skolan
Vi börjar som på förskolan att påminna barnen om det tillfälle då vi samtalade kring luft. Vi kommer att ta med oss två stycken termometrar, den ena lägger vi högt upp, den andra på golvet. Detta kommer vi sedan att återvända till senare under lektionen. Vi vill göra eleverna uppmärksamma på att luft faktiskt är något och att det väger något. För att eleverna skall få denna förståelse kommer vi att genomföra detta:
Två uppblåsta ballonger fästs i var sin ända av en blompinne. I mitten hänger vi ett snöre så att pinnen väger lika på båda sidor. Vi kommer sedan att sticka hål på en av ballonger och det kommer då att bli övervikt på den sidan där ballongen fortfarande är uppblåst. Eleverna får då tydligt se att luft faktiskt väger något. Där efter kommer vi att prata med eleverna om vardagliga händelser som visar på att varm luft stiger (se den tänkta inledningen på förskolan). Detta får också eleverna till att börja fundera mer kring ämnet.

Tillsammans med eleverna kommer vi också att visa hur den varma luften stiger. Detta gör vi genom att en ballong sätts på flasköppningen. Flaskan med ballong ställs i kokande vatten. Ballongen skall då expanderas. Detta för att den varma luften tar mer plats och för att den stiger uppåt.

Vi kommer nu att återkomma till termoetrarna och kolla temperaturerna. Är det någon skillnad? För att få ett större utslag på termoetern som ligger på golvet kommer vi att öppna fönstret en kort stund innan vi kollar på termoetrarna.

Utvärdering: Även i skolan kommer utvärderingen att ske två veckor efter experimenten. Det är nu den framställda cartoonen kommer att visas för eleverna. Det finns då fyra olika alternativ, varav ett visar det rätt svaret. Utifrån detta kommer vi då att se om eleverna förstått det vi genomfört tillsammans med dem. För att få en förståelse för vad varje enskild elev förstått ber vi dem rita hur luften rör sig när den kommer in i rummet genom ett fönster.

Vi vill utifrån detta arbetssätt utveckla nyfikenhet och lust att lära hos eleverna/barnen (Lpo94), vilket vi tror ger stora möjligheter då eleverna/barnen får vara med och undersöka och testa. De lärandemål som vi väljer att arbeta med i dessa lektionstillfällen är:

Våra lärandemål

Att ge eleverna/barnen möjlighet att förstå sammanhanget kring luft och dess rörelse.
Att ge eleverna/barnen möjlighet att förstå skillnad mellan varm- och kall luft.

Lärandemål enligt Lpo94

Känner till grundläggande sammanhang inom det naturvetenskapliga kunskapsområdet.
Skolan skall bidra till harmonisk utveckling, utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen.
Lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att lösa ett problem.

Lärandemål från kursplanen för de naturorienterade ämnena

En viktig del av den naturvetenskapliga verksamheten karaktäriseras av den experimentella metod som kännetecknas av att hypoteser prövas med hjälp av observationer och experiment. Detta sätt att arbeta genomsyrar även de naturorienterande ämnena.

Tilltro att utveckla sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet.

Lärandemål enligt Lpfö98

Utvecklar förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen.
Utveckla sitt ord och begreppsförråd.
Utveckla sin förmåga att skapa och konstruera samt även utvecklar sin motorik.
Barnen skall få möjlighet att tillägna sig nya begrepp, se samband och får upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld
Barnen får träna på att kommunicera med andra och att uttrycka tankar

Handledning med Krister

Torsdagen den 5/3 hade vi ett handledningstillfälle med Krister. Till detta tillfälle hade vi inte mer än ställt vår cartoon fråga ute på fältet. Det vi ville med handledningen var att vi själva skulle få mer förståelse kring ämnet och idéer till experiment man kan genomföra med eleverna/barnen.

Krister synliggjorde för oss genom att visa experiment hur man lätt kan få eleverna/barnen att förstå att luft är något. Vi anser själva att vi gick i från handledningen med mer kunskap och förståelse kring ämnet. Det blir nu lättare för oss att arbeta vidare med cartoonen och planering av experiment.

Krister klargjorde för oss att luft strålar, ledas eller konvektera. Inom vårt arbetsområde arbetar vi kring luften som konvektion

Seminarium; Mål, bedömning och utvärdering. 090303

Seminariediskussionen har utgått från Läroplan för förskola och skola, kursplanen för det naturorienterade ämnet samt Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Vi talade inledningsvis om våra olika fenomenfrågor och hur vi tänkt lägga upp lektionen. Våra två gruppers olika frågor berör samma ämne, kall och varm luft och varför det blåser.
Målet med uppgiften är att eleverna och barnen får en förståelse av att varm och kall luft rör på sig byter plats. Värmen rör sig uppåt och rörelsen skapar vindar.
Vi utgår i undervisningen och vår Concept Cartoon från barnens och elevernas förförståelse och vill med lektionen väcka deras nyfikenhet och upptäckarlust genom diskussion och experiment. Det är av stor vikt att vi som lärare pekar på att det är ej något rätt svar som ska framkomma utan det elevernas och barnens tankar som är intressanta. Andersson (2008) poängterar att för att eleven eller barnet ska erhålla en progression bör läraren planera undervisningen så att deras tidigare erfarenhet och kunnande tas in och utvecklas. En transfer sker då elevernas och barnens tidigare erfarenheter överförs till nya situationer då den tidigare kunskapen aktiveras. Vidare knyter vi vårt tema till Anderssons (2008) tre progressionsperspektiv, innehållsperspektiv, elevperspektivet och målet. Innehållsperspektivet lyfts fram genom intervjuer där barnen och elevernas förförståelse framkommer vilket är grunden till vår fortsatta lektionsplanering. Elevperspektiven innebär att elevens och barnens förförståelse ligger i fokus till det forstsatta arbetet med cartoonen och experimentet. Vi lägger genom denna planering en grund till att barn och elever får en ökad förståelse och kan använda modeller och teorier. Målet är att barnens och elevernas kunskaper utvidgas genom att under processens gång få bygga vidare på tidigare erfarenheter och kunskaper.
Lpo-94 belyser att eleverna ska få en förståelse av grundläggande naturvetenskapliga kunskapsområden. Läroplanen pekar även på att eleverna ska utforska och lära i samarbete med andra elever.
Lpfö-98 menar att barn ska utveckla förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen. Arbetslaget ansvarar för att barnens arbete genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt.
Kursplanen i de naturorienterande ämnena framhåller att eleven ska utveckla förmåga och tilltro till att se mönster och strukturer som gör världen förståelig samt stärker denna förmåga genom muntlig och undersökande verksamhet.
Eleven ska även utveckla sin förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden och utveckla ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna och andras resonemang med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden.
Bedömning görs även efter elevernas förkunskap vid diskussionen av Concept Cartoon då eleverna genom sina inlägg synliggör sina hypoteser och visar en ansats att vara delaktiga. Johan belyste i sin föreläsning (090303) frågan om hur och vad vi bedömer. Vi som lärare ska granska vad som ska bedömas, ej hur till exempel eleven fungerar socialt då det ej är av vikt för ämneskunskapen. Även Anna-Stina pekar i sin föreläsning (090303) på att det är skillnad i görandemål och/eller lärandemål. Detta bör lärare ha klart för sig vid sin lektionsplanering.