Mina kommentarer av gruppens inlägg angående seminarium ”Mål, bedömning och utvärdering 090303. (Komplettering av missat seminarium, Marica Andersson).
Att som lärare veta vilket mål jag har med min undervisning/lektionsplanering anser jag var A och O. Dels därför att jag måste göra klart för mig vad jag skall arbeta med och varför (läroplanerna och kursplane målen). Gruppen hänvisar till Ahlriks föreläsning (090303) och menar att det är viktigt att skilja på lärandemål och görande mål. Jag håller med och menar att det är av stor viktigt att jag vet vilka mål som skall uppnås i det som sker så att jag vet hur jag skall bedöma och kunna se om eleverna har uppnått de mål som var tänkt. Jag anser även att en bedömning och utvärdering av eleverna och deras arbete är en bedömning och ett bevis på om jag lyckats eller inte lyckats med det jag hade för avsikt att lära ut.
Gruppen skriver om transfer (Andersson, 2008) och menar att det är av stor vikt att eleverna får möjlighet att ta in sin tidigare kunskap och förförståelse i en ny undervisningssituation. Alltså att den ”gamla” kunskapen blir som en grund att bygga och utveckla ny kunskap på. Förförståelsen ger både mig som lärare och eleverna en möjlighet att skapa nya/fortsatta lärandetillfällen. Detta har gruppen haft som utgångspunkt i planeringen av lektionen om luften och dess egenskaper. Jag anser även att genom att ta reda på förförståelsen har jag möjlighet att ge förutsättningar för progression då jag kan planera undervisningen utifrån elevernas proximala utvecklingszon som Vygotskij talade om. När det gäller progression menar Andersson (2008) att för att ha möjlighet att hjälpa mina elever till detta så behöver jag som lärare inte enbart ha kunskap om vad de har arbetat med inom det aktuella ämnet/temat/området tidigare, utan jag behöver även ta reda på vad de ska komma att arbeta med längre fram. Detta för att på bästa möjliga sätt kunna lägga en bra grund som de sedan kan ha hjälp av senare.
Gruppen nämner Concept Cartoons som en sådan möjlighet att ta reda på förförståelse och ett bra hjälpmedel till att planera och utvärdera undervisningen. Andersson (2008) pekar även på hur viktigt det är att ge eleverna möjlighet att få ta med sig denna tidigare kunskap in i nya sammanhang. Han menar även att ”progression är att åstadkomma lämpliga utmaningar i takt med elevernas växande tankeförmåga och expanderade intresse för sin omgivning” (s.55). Svårigheten anser jag kan ligga i att veta när eleverna är redo att ta nästa steg för att komma vidare i progressionen. Andersson menar att det då handlar om att göra en formativ utvärdering det vill säga att som lärare sätta sig ned och reflektera över elevers svar på prov eller att lyssna hur de diskuterar och samtalar med varandra samt att även samtala enskild med eleverna. Allt för att få en inblick i när det är dags att ta nästa steg och att få en inblick i vad som eventuellt behöver förtydligas eller vad som eleverna inte har förstått.
Jag anser att gruppen har grundat sin planering (som de inledningsvis skriver om) med hjälp av Concept Cartoons genom att som ovan nämnts tillämpa de progressionssperspektiv som Andersson (2008) benämner innehållsperspektiv, eleverperspektiv och målet. De har även lyft in Lpo94 och pekat på att eleverna ska ges möjlighet till att utforska och lära i samarbete med andra elever. Håller med och menar att de bästa ”lärarna” många gånger är eleverna själva. Självklart under min uppsikt och delaktighet i det som sker. Gruppen har även hänvisat till Lpfö98 och skriver att förutom att barn ska ges möjlighet till att förstå enkla naturvetenskapliga fenomen så ska det även genomföras så att barnen upplever det som roligt och meningsfullt. Detta anser jag ställer väldiga krav på mig som pedagog och en oerhörd lyhördhet och samspel med barnen. Det är lätt att planera och tänka ut vad man vill göra, men här ligger en stor utmaning i att våga ifrågasätta sig själv och fråga sig om barnen verkligen tyckte att det var roligt och meningsfullt. Gruppen avslutar med att referera till Lidbergs (090303) och Ahlriks (090303) föreläsningar och menar att vi som lärare måste granska och vara medvetna om vad det är som skall bedömas, är det görandemål och/eller lärandemål. Detta måste jag som lärare ha klart för mig i min lektionsplanering. // Marica Andersson
Att som lärare veta vilket mål jag har med min undervisning/lektionsplanering anser jag var A och O. Dels därför att jag måste göra klart för mig vad jag skall arbeta med och varför (läroplanerna och kursplane målen). Gruppen hänvisar till Ahlriks föreläsning (090303) och menar att det är viktigt att skilja på lärandemål och görande mål. Jag håller med och menar att det är av stor viktigt att jag vet vilka mål som skall uppnås i det som sker så att jag vet hur jag skall bedöma och kunna se om eleverna har uppnått de mål som var tänkt. Jag anser även att en bedömning och utvärdering av eleverna och deras arbete är en bedömning och ett bevis på om jag lyckats eller inte lyckats med det jag hade för avsikt att lära ut.
Gruppen skriver om transfer (Andersson, 2008) och menar att det är av stor vikt att eleverna får möjlighet att ta in sin tidigare kunskap och förförståelse i en ny undervisningssituation. Alltså att den ”gamla” kunskapen blir som en grund att bygga och utveckla ny kunskap på. Förförståelsen ger både mig som lärare och eleverna en möjlighet att skapa nya/fortsatta lärandetillfällen. Detta har gruppen haft som utgångspunkt i planeringen av lektionen om luften och dess egenskaper. Jag anser även att genom att ta reda på förförståelsen har jag möjlighet att ge förutsättningar för progression då jag kan planera undervisningen utifrån elevernas proximala utvecklingszon som Vygotskij talade om. När det gäller progression menar Andersson (2008) att för att ha möjlighet att hjälpa mina elever till detta så behöver jag som lärare inte enbart ha kunskap om vad de har arbetat med inom det aktuella ämnet/temat/området tidigare, utan jag behöver även ta reda på vad de ska komma att arbeta med längre fram. Detta för att på bästa möjliga sätt kunna lägga en bra grund som de sedan kan ha hjälp av senare.
Gruppen nämner Concept Cartoons som en sådan möjlighet att ta reda på förförståelse och ett bra hjälpmedel till att planera och utvärdera undervisningen. Andersson (2008) pekar även på hur viktigt det är att ge eleverna möjlighet att få ta med sig denna tidigare kunskap in i nya sammanhang. Han menar även att ”progression är att åstadkomma lämpliga utmaningar i takt med elevernas växande tankeförmåga och expanderade intresse för sin omgivning” (s.55). Svårigheten anser jag kan ligga i att veta när eleverna är redo att ta nästa steg för att komma vidare i progressionen. Andersson menar att det då handlar om att göra en formativ utvärdering det vill säga att som lärare sätta sig ned och reflektera över elevers svar på prov eller att lyssna hur de diskuterar och samtalar med varandra samt att även samtala enskild med eleverna. Allt för att få en inblick i när det är dags att ta nästa steg och att få en inblick i vad som eventuellt behöver förtydligas eller vad som eleverna inte har förstått.
Jag anser att gruppen har grundat sin planering (som de inledningsvis skriver om) med hjälp av Concept Cartoons genom att som ovan nämnts tillämpa de progressionssperspektiv som Andersson (2008) benämner innehållsperspektiv, eleverperspektiv och målet. De har även lyft in Lpo94 och pekat på att eleverna ska ges möjlighet till att utforska och lära i samarbete med andra elever. Håller med och menar att de bästa ”lärarna” många gånger är eleverna själva. Självklart under min uppsikt och delaktighet i det som sker. Gruppen har även hänvisat till Lpfö98 och skriver att förutom att barn ska ges möjlighet till att förstå enkla naturvetenskapliga fenomen så ska det även genomföras så att barnen upplever det som roligt och meningsfullt. Detta anser jag ställer väldiga krav på mig som pedagog och en oerhörd lyhördhet och samspel med barnen. Det är lätt att planera och tänka ut vad man vill göra, men här ligger en stor utmaning i att våga ifrågasätta sig själv och fråga sig om barnen verkligen tyckte att det var roligt och meningsfullt. Gruppen avslutar med att referera till Lidbergs (090303) och Ahlriks (090303) föreläsningar och menar att vi som lärare måste granska och vara medvetna om vad det är som skall bedömas, är det görandemål och/eller lärandemål. Detta måste jag som lärare ha klart för mig i min lektionsplanering. // Marica Andersson
Tack för en intressant text. Jag väljer att kommentera några saker i den. Du talar om lärande och görande, handlar detta om vad? respektive hur? Jag anser att det är viktigt att utveckla en förståelse för relationen mellan vad? och hur? Hur blir lärandesituationerna utan ett tydligt vad? Vad karaktäriserar de kunskapskvalitéer som lärare bedömer på ett, som du beskriver, formativt sätt?
SvaraRaderaDin text beskriver även en relation mellan barn och ämne (innehåll), även detta är viktigt att fundera vidare på. Vad krävs för att eleverna som du beskriver det ska bli de bästa lärarna? Naturligtvis är det viktigt att fråga sig om barnen tyckte det var roligt och meningsfullt. Läraren behöver också fråga sig vilket lärande som var möjligt för eleven i den aktuella aktiviteten.
/Johan