Teknik i förskolan/skolan

Tänk vad tiden går fort. Nu har vi endast två dagar kvar att genomföra i skolan, sen är det sommarlov. Visst är det härligt?!

Jag tänkte att jag nu skulle ta tag i och skriva om tekniken på förskolan/skolan, vad jag observerat när jag genomfört mina fältstudiedagar.
Både förskolan och skolan använder den vardagliga tekniken så som sax, pennväsare och datorer med mera. I skolan har det arbetat med gamla tekniska maskiner som de skruvat isär och skapat nya konstverk utav, det är otroligt vad fantasin kan flöda om de bara får möjlighet till att vara kreativa. Ginner (1996) skriver att i en kreativ miljö får eleverna en vana att lösa problem och reflktera över lösningar.
Det samma skulle genomföras på förskolan, då de skickat ut lappar med efterlysningar på gamla apparater och andra tekniska föremål som barnen kan skruva i.

Det som finns på de flesta förskolor och skolor är gungor, cyklar av olika slag, spadar i olika storlekar. Dessa föremål finns även på de ställen jag har varit på, både på förskolan och skolan. Det som jag ser som intressant är att man tillsammans med barnen tittar vidare på dessa föremål, funderar över vad det är som gör att de fungerar som de gör. Jag tror att barnen skulle tycka det var intressant eftersom det är föremål som finns på många ställen. Låta barnen ställa frågor som man sedan tar reda på tillsammans.

Frågan ställs många gånger, hur man kan få flickor mer intresserade av teknik, jag tror att det är viktigt att ge barnen en förståelse och möjlighet till teknik tidigt, pojkar har ett mer naturligt intresse av att skruva och förstå olika saker, om vi serverar olika möjligheter kanske ett större intresse kan väckas.

Litteratur:
Ginner, T. & Mattson, G. (red.) (1996) Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur

Aspö
Vi fick en trevlig dag på aspö. Med mycket lärande och bra idéer.
Vi började dagen med att hitta något naturföremål som på något sätt passade in med oss. Jag valde en vitsippa, för att jag älskar våren med alla människor som kryper ur sina bon och blir glada. Vilket jag själv också gör =)

Efter det lekte vi Brasses lek (vad ska bort? Fel, fel, fel!) vilket är en rolig lek men som får en att börja berätta hur man tänkt. Som kan vara en bra övning för elever som ska utveckla sitt sätt att reflektera över olika föremål.

Sen var det tips-matten, då man i lag skulle så tärning och springa till den tips-lappen och svara på frågan, ända tills man kom till fråga 63. Jag älskar att tävling så detta var klart de roligaste. Från elev syn lär de sig att samarbeta och i detta fallet matematik.

Vi grillade och pratade om hur viktigt det var att eleverna fick vara utomhus. Han sa att enligt studier om barn som är ute i naturen så bråkade barn mindre och var inte lika stökiga. Vilket kan vara en bra att ta med sig som blivande lärare.

Han berättade om hur trädet lever och hur man kan se olika saker på ett träd.
Jag som knappt kan trädens namn kände att det var lite överkurs, men det kan säkert vara bra att ha hört det någon gång. jag tycker att träd är riktigt häftiga så när jag börjar arbeta som lärare ska jag ha ett tema om träd, då kommer säkert denna informationen till användning.

Jag som har svårt att sitta stilla undersökte massa saker i naturen medans vi pratade om de olika övningarna. Inuti en kotte hittade jag ett litet litet djur som var dött =(
Det var häftigt att se att den i kotten dock.
Och sen hittade jag och Linda ett skott som höll på att slå rot.
Lärde mig att den behöver mycket solljus.

Teknik i förskolan och skolan

Teknik innehåller så himla mycket som finns i skolan och förskolan. Men det är som om lärarna inte känner sig bekväma i ämnet även fast den har funnits i styrdokumenten sen Lgr80.

Förskolan
När jag frågade efter arbetsplaner på tekniken i förskolan så hade dem ingen alls! Vilket tyder på att teknik inte reflekteras över som ett ämne i förskolan.
När jag frågade lärarna på förskolan vad dem ansåg att de gjorde för att få in tekniken i barnens vardag. Blev lärarna fundersamma och sa att dem faktiskt inte gjorde något alls direkt.
När jag sedan utvecklade det och sa att dem säkert klipper med sax, bygger med olika material och använder datorn med barnen.
Kunde lärarna utveckla sitt svar och berättade massa projekt som dem gjort.

Jag gick runt på förskolan och tittade på vad barnen själva gjorde som var teknik och vad som kunde göras med de materialet som fanns tillgängligt på förskolan såg jag hur mycket som helst.
Det var några barnen som satte och ritade. Då använde de all möjlig material så som pennor, kritor, pennvässare, penslar och saxar m.m. bredvid dem satt två flickor och pärlade pärlplattor. Några andra flickor var i ett litet rum med sina dockor och dockvagnar och byggde ett litet hus med stora mjuka kuddar.

Några äldre pojkar på avdelningen byggde vägar, hus och broar med ett anat byggmaterial. När det byggt tog de sina bilar och körde runt med.

Även ute hittade jag massa teknik som barnen använde i sin vardag. Barnen använde cyklar, vattenkannor, hinkar och spadar. Dem har även en klätterställning där dem kan hissa upp en hink med saker i. Det fanns rutschbanna och gungor som de också kunde leka med.

Mitt i förskolan står en dator som barnen får använda, till spel och olika uppgifter. Lärarna har även kamera till att dokumentera och till utvärdering med barnen.

Skolan
I skolan var det samma svar från läraren att hon själv inte gjorde någon direkt teknik med eleverna, utan att en teknikläraren hade 3 lektioner per termin med eleverna. Här hade hon en arbetsplans om lärarna håll på att arbeta med. Så hon var mer insatt i att tekniken fanns över allt. Precis som på förskolan fanns det massa tekniska saker i klassrummet som ex, whiteboard, pennor, saxar, vävstolar(små), minneräknare, torkskåp och magneter m.m.

Tankar
Det finns hur mycket teknik material och leksaker som helst på en förskola och skolor. Men det gäller att vi som lärare problematiserar barnens uppväxt så att dem kan bygga ex. en bro Ginner (26/3-09). Jag håller med honom om detta det gäller att lärarna får upp ögonen för vad teknik är. Den uppfattningen jag fått av lärarna är den att teknik är ett svårt ämne och därför vet dem inte riktigt hur de ska undervisa i detta. Jag kan hålla med lärarna om att det är ett svårt ämne. För teknik är så stort, de är allt vi har omkring oss, allt som vi har tillverkat för att lösa problem. I tidig ålder anser jag att det är viktigast att lyfta barnens/ elevernas vardagsteknik och använda ordet teknik för att få dem ska få en förstå för att de arbetar med teknik och vad teknik är. Anna-Stina (10/2-09) säger att vi ska utgå ifrån barnens behov och visa dem verktyg så att dem kan utveckla sina lekar.

Seminarium kring arbetsplaner

Våra diskussioner inleddes med vad vi som studenter upplevt då vi sökt efter arbetsplanerna på förskola och skola. De flesta av oss har upplevt att det inte finns något framarbetat i förskolan, detta för att de arbetar mer temainriktat. De flesta skolorna har mer eller mindre arbetet fram en arbetsplan.

Vi i gruppen håller med Sjöberg (2000) som menar att det är viktigt att kunna motivera sitt arbete i skolorna, man bör skilja mellan motivering och mål. Samhällsaspekten bör finnas med när vi lär ut naturvetenskap eftersom det blir en större helhetssyn. Två viktiga motiveringar till att lära sig naturvetenskap är enligt Sjöberg nytta och bildning. Kunskap är makt och genom att undervisa i naturvetenskap menar vi att eleverna får chans att ta del av denna makt. Även Lpo94 pekar på vikten av en allmänkunskap för att kunna delta, förstå och reflektera över hur samhället fungerar och för att kunna ta sitt demokratiska ansvar. Även kursplanen i de naturorienterade ämnena förordar detta.

Inom det naturvetenskapliga ämnet fann vi att de flesta valt att arbeta på ett undersökande sätt genom hypotes, experiment, observation och slutsats.

I arbetsplanerna finns många gånger bra beskrivningar på vad som skall undervisas kring samt vad som skall göras, vilket vi känner är en stor trygghet när vi kommer ut som nyexaminerade lärare. Vi anser att det brister i utvärderingen, eftersom det inte finns några tydliga utvärderingsmål. Vi tror att det är mycket arbete för lärarna att bryta ner målen till att bli utvärderingsbara, ämnet är stort och abstrakt vilket kanske kan leda till att du som lärare blir ”mållös”.

En av oss åtta i gruppen hade en arbetsplan som visar på undervisningsstrategier, vilket blir väldigt konkret.

Vi har förstått att i förskolan så ses språket som en viktig del i verksamheten. Vi har sett att de arbetar mycket med teknik och naturvetenskap men att personalen själva inte uppfattar detta. Vi anser att språket kommer in i allt det som vi väljer att arbeta med, det är inte ett ämne för sig. Om de skulle välja att mer medvetet arbeta kring dessa ämnen så skulle andra begrepp kunna synliggöras i språket, vilket blir mer utvecklat anser vi. Vi anser för deras egen del att de skall få in natur och teknik i målen, för att tydliggöra för sig själva. Vi hade en förskola som arbetade med kroppens sinne men var själva inte medvetna om att det var ett naturorienterat ämne de arbetar med.

Ämnesteori hur varm och kall luft beter sig och varför:
Lite information till dig som är nyfiken på vårat arbetsområde.

Runt omkring oss i luften finns det molekyler, dessa är så små så om vi skulle sätta miljontals på ett knappnåls huvud så skulle de ändå har gott om plats.

Anledningen till att den varma luften stiger är att när den värms upp börjar molekylerna att röra på sig vilket gör att de behöver mer plats och utrymme. När de inte längre befinner sig tillsammans blir de inte så tunga.
Alltså den varma luften stiger eftersom den tar större plats och är lättare än den kalla luften.

Anledningen till att den kalla luften sjunker är att när luften kyls av så drar molekylerna ihop sig vilket gör att de inte behöver så stor plats. När de befinner sig tillsammans så blir de tyngre vilket får till följd att den kalla luften sjunker.
Alltså den kalla luften sjunker eftersom den tar mindre plats och är tyngre än den varma luften.

Ett bra exempel att visa på detta är att samtala med barnen om var de brukar sitta i en bastu och varför de sitter där de sitter.

Vi gjorde ett experiment där vi satte en ballong på en flaska. Flasken ställdes sedan i kokhett vatten och det som händer är att ballongen vidgar sig och ställer sig upp.
När vi sätter över flaskan i kallt vatten sjunker ballongen ihop.

Studiebesök på Balthazar:

Nu har jag (Marica) varit en dag på Balthazar och tagit del av vad de har att erbjuda. Jag fick följa fyra grupper som även de var här på besök. En grupp var fyra pojkar från någon form av specialklass som hade börjat arbeta med energi. De fick först se ett drama som handlade om en person som inte hade sovit så mycket och var väldigt trött eftersom han hade suttit upp hela natten och spelat dataspel. Han hade inte heller hunnit med att äta någon frukost så han var väldigt frusen. En annan person kommer in och frågar hur det är och frågar varför han ser så trött och frusen ut. Denne förklarar då och möts av förslaget att få ett äpple för att få lite mer energi. Lite motvilligt går han med på detta och efter ett tag börjar han känna sig lite piggare och inte så frusen.

Efter detta får barnen frågan vad det finns för olika sorters energi. Pojkarna räknar upp batterier, solen och vatten. Pedagogerna och barnen kommer tillsammans fram till följande,

Kemisk energi, Strålningsenergi, Värmeenergi, Elektriskenergi, Rörelseenergi och Lägesenergi

Efter det får pojkarna prova att ”göra” energi genom att använda legobilar som har ett batteri som behöver laddas med energi. De provar med att ladda med hjälp av vatten, vind, handkraft och solen med hjälp av solceller som de kör ut på gården med. Efter detta får pojkarna själva bygga bilar med hjälp av lego, kugghjul, axel, batterier m.m.

Det arbetades med stort tålamod

med att konstruera bilar och att få

dom att kunna köra.

En annan grupp hade börjat arbeta med rymden och de fick möta Aristoteles, Galilei och en rymdfarare. Aristoteles berättade mycket övertygande för barnen att jorden var alltings medelpunkt och försökte få medhåll om detta. Några barn höll med, men de flesta protesterade. Sen kom Galilei in och presenterade sin teori om att det var solen som allting kretsade runt han visade även sitt teleskop. Avslutningsvis fick de även möte en ”släkting” till Neil Armstrong som berättade om hur det är att befinna sig i en rymdraket. Han berättade även för Galilei om att det nu förtiden finns ännu bättre teleskop mot det som han hade. Därefter fick barnen bygga egna rymdraketer och skicka i väg dom. Drama var ett väldigt bra hjälpmedel att ge barnen det historiska perspektivet anser jag.

Vi fick även vara med i en grupp med förskolebarn som fick se hur den varma luften beter sig i kallt vatten. Här är en bild på ett experiment som tydligt visar hur det varma vattnet (här färgat rött) stiger.

Avslutningsvis vill jag bara säga att detta var en otroligt givande dag. Jag vill även ge beröm till samtliga på Balthazar som bemötte oss på ett mycket trevligt och tillmötesgående sätt. Det finns mycket mer att berätta men det här var några exempel.

lite fakta taget från Andersson, B (2008). Grundskolans naturvetenskap, helhetssyn, innehåll och progression.

Piaget ansåg att barn i förskoleåldern inte har några begrepp om stillastående luft. Han ansåg att luft för barnen var bara när de blåste.
Anledningen till att man ska undervisa om luft är det är ett livsuppehållande system som alltid omger oss.
Även fast den är osynlig, luktlös, smaklös har den en massa och en tyngd. Man kan insamlas luft i olika kärl och den kan fördela sig jämt på en given volym.

När man har lärt barn/ elever om den grundläggande luften kan man gå över och lära dem om vår atmosfär, den dragningskraften som håller jorden på plats.

Växthuseffekter
Vår atmosfär ser till så det är en energi balans mellan inflödet och utflödet .
Vilket reglerar vår temperatur.

Koldioxiden är bara 0,04 % i vår atmosfär men i diskussionen hållbar utveckling är det den gasen man hör mest om. Detta beror på att vi bränner fossila bränslen och då ökar vi mängden koldioxid i atmosfären. Det i sin tur leder till en förstärkt växthuseffekt, temperaturen ökar.

Hej igen.
Efter våran redovisning kändes det som om många tyckte vårt ämne var svårt att få grepp om, därför kommer först en liten förtydliga om hur luften rör sig.

Den varma luften den
Stiger
Blir större
Lättare

Detta för att luften består av molekyler. Luft molekylerna är hela tiden i rörelser dem studsar omkring i luften.
Värms dessa upp genom ex. solljus, eld eller element. Så drar molekylen ut sig ( de blir större) och samtidigt som molekylerna blir större blir dem lättare och ju lättare en molekyl blir desto lättare studsar dem iväg.

Tar man kall luft regerar den tvärtom, den:
Sjunker
Krymper
Tyngre

Jag tänker mig att när jag fryser krymper jag ihop till fosterställning, samma sak kan man tänka om molekylerna de drar ihop sig (krymper) om när man ligger i fosterställning är man rätt tung, (molekylerna blir tyngre) och när man är tung sjunker man lätt.

Tänk på en luftballong, när man eldar i ballongen värmer man upp luft molekylerna innanför ballongen, då studsar molekylerna runt i ballongen.
Utanför ballong är det fortfarande kalla molkyler (tunga) och detta gör att dem varma molekylerna (de lättat) som finns i ballongen stiger. Alltså kan en luftballong flyga. =)

Utvärderingen

Utvärderingen i skolan gjorde jag för ganska längesen =)
Men här kommer resultatet.

Jag frågade eleverna om de kom ihåg att jag och Camilla hade varit hos dem två veckor tidigare, när vi var där och pratat om luft.

Jag började lektionen med att sätta upp Cartoon, där jag hade fyra olika påstående

Dessa påstående läste vi upp tillsammans, efter det fick varje själv fundera över vilket påstående de trodde var rätt.
När eleverna fått tänka en stund bad jag dem att fundera på vilka experiment vi hade gjort sist.
Även här lät jag varje elev fundera en stund själv och sedan lät jag dem tillsammans berätta om vilka experiment vi gjort och vad som hände när vi gjorde experimenten och varför.

Detta var roligt att eleverna kom ihåg de olika experimenten och kunde berätta vad som hänt och varför. Jag lät bara varje elev berätta en liten bit av experimentet var för att jag ville att alla elever skulle kunna komma till tals.

När vi pratat om de experimentera så gick vi tillbaka till Cartoon, jag läste påstående en gång till sa att jag vill att dem skulle visar mig vilket de själva tror är rätt av dessa påståenden genom att rita var sin teckning.
Vad teckningen skulle föreställa fick de själva bestämma, bara jag kunde se hur luften rödde sig. Hade eleverna svårt att komma på vad de skulle rita sa jag att de skulle rita vad som hände om de öppnade fönstret, när det var kallt ute och varmt inne.

De flesta eleverna hade verkligen koll på hur luften rödde sig. De eleverna som visade på mer lärande var de eleverna som ritade en egen händelse där den kalla och varma luften spelade in.
Exempel:
Det var en pojke som ritade sin bil och vad som hände när han vevade ner rutan. Han berättade att det var varmt i bilen och när han vevade ner rutan kom det in kall luft. Och då åkte den varma luften ut pga. att den är lättare och tar större plats än den kalla luften.
Här kunde jag se att pojken hade förståelse för att den varma luften är större och lättare än den kalla luften. Det han inte berättade var att den varma luften stiger men det finns en chans att han har en förståelse för det genom att han visade att den varma luften åkte ut på övre delen av fönstret.

Det var en tjej som ritade när hon satt och solade och en kall vinter dag. Det som var roligt att se med hennes teckning var att hon fortfarande förstod att den varma luften var överst. Hon visste att den varma luften steg för att den blev uppvärmd av solen och därför blev den lättare och när den steg kom den kalla luften under. Jag tror inte hon greppat att den varma tog större plats

Andra typiska bilder var, att eleverna kopplade ihop blått – kallt och varmt - rött. Några elever hade även målat våra olika experiment och några ett fönster. Exempel:

Genom att titta på dessa bilder kan eleverna lärt sig jätte mycket eller inget alls utan bara kommit ihåg vad vi gjorde. Men när jag runt och pratade med samtliga om vad som händ på deras bild. Här fick jag som lärare en stor erfarenhet om vad eleverna hade förståt och inte. Alla utom en elev hade total kontroll över att den varma luften steg och den kalla luften sjunker. De flesta kunde berätta för mig att de berodde på att den varma luften var tog större plats en den kalla luften. Det var några stycken som kunde utveckla det ännu mer och berätta att den varma luften var lättare än den kalla.
Här såg jag tydligt vilket lärande de olika eleverna hade lärt sig.
Anledningen till att eleverna fokuserade mer på att den varma luften tog större plats var nog för att vi visade på ballongen som ställde sig upp när vi hällde varmt vatten i kastrullen och tvärt om med det kalla vattnet.

Men även när jag som lärare gick runt och pratade med eleverna såg jag hur deras lärande hade gått. Jag kände det som vi lyckas med vårt genomförande när man hörde eleverna prata om sina bilder. Det skulle varit intressant att bygga vidare på deras nya kunskap genom att göra mer experiment som visade på att den varma luften är lättare. Och när man känner att alla elever är med på detta skulle man kunna börja prata om tyngdkraften och om hur våran planet hur den hålls på plats. Man skulle även kunna gå in på atmosfär och genom det hur koldioxiden förstör atmosfären och växthuseffekten.

Cartoon var ett bra redskap på det sättet att vi som lärarstudenter själva fick analysera vad eleverna sagt och hur vi skulle kunna knytta tillbaka till det på bästa sätt.
Jag tror dock att jag själv skulle haft mer användning för den om vi skulle tagit upp den redan på experiment dagen. Nu visade vi bara den på utvärderingen. Om man skulle tagit upp den på experimentdagen skulle den kännas mer naturlig att ta upp på utvärderingen

Det som var lite synd var att de fenomen som vi pratade om var att det är svårt att visa mer konkret än vad som händer med ballonger i olika situationer. Om man exempel skulle pratat om kallt och varmt vatten skulle man kunna färga det kalla vattnet med karamellfärg och vissa hur det rödde sig lättare. Men jag är ändå nöjd med att eleverna verkligen förståt att den varma luften är överst och att den tar störst plats.

Det som jag tar med mig till nästa gång jag gör en naturlektion är att det är viktigt att visa på skillnaderna mellan olika fenomenen, som vi vårt fall vad som händer med den kalla luften och den varma. Jag tror att det är bra att vissa någon eller några skillnader för eleverna lättare ska ta till sig lärandet.
Plus att jag tycker det var bra att ta med historia i lektionen, det känns som man arbetar med en helhet istället för att bara ge eleverna en del.

Tekniken i förskolan

Efter att ha studerat samt diskuterat med förskollärarna kring vad för teknik som finns samt använder sig av på förskolan blev svaren och diskussionerna väldigt blandade. Allt är ju faktiskt teknik…Allt ifrån själva huset, möbler, toaletter till cd-spelare och dator.
Vad är då teknik? funderade jag…Vilket Ginner (2009-03-26) föreläste kring och gav mig svaret till. Teknik menar Ginner är då människan löser ett problem genom att tillverka en förlängning av våra fysiska, mentala förmågor och kapacitet. Det viktiga som Ginner poängterar är att barnen själva genom att undersöka olika saker kan förstå hur dessa fungerar. Han tydliggör även betydelsen av att lära med kroppen för att kroppsligen erfara kunskap. Jag funderar kring om det kanske kan bero på att lärarna själva ej tror sig ha den kunskap som krävs för att kunna genomföra olika tekniska problemlösningar tillsammans med barnen…kan jag som lärare ingenting kring detta så tar det mycket tid till att ta reda på det och den tiden kanske inte läggs ner om intresse hos lärarna ej finns för ämnet. Som Ginner hävdar bör barnen tidigt tränas i att erhålla en teknisk förståelse samt kunna använda sig av den, vilket gör att de då kan lära sig att reparera saker själva istället för att slänga och köpa nytt.

Med Ginner:s ord i bakhuvudet så fann jag tekniken hos barnen i leken, där de av bland annat kaplastavar och lego tillverkade olika slags byggnader, som ibland höll och ibland inte, vilket gjorde att barnet fick ett problem att lösa. Liknande problemsituationer kan menar jag tas upp av lärarna i grupp där alla barn får testa sig fram till hur en bro kan byggas (vilken Ginner poängterar är att använda sig av trianglar, vilka gör bron stadig). Att i grupp arbeta med olika problemlösningar vore tror jag både kul och stimulerande för barnen. Att barnen själva får möjlighet till att prova sig fram vid olika problemlösningar gör dem tror jag trygga i att försöka själva på egen hand då tillfälle ges, att våga lita på sin egen förmåga. Det fanns även olika slags tekniker till att sy olika slags mönster som barnen fick träna sig i.

Även utomhus finns olika slags tekniskt byggda leksaker, allt ifrån gungor till cyklar. Men även den ”fria leken” där de använder sig av till exempel kottar och pinnar för att tillverka egna föremål syns också, vilket gör mig glad då jag tycker att alla dessa leksaker som finns tar alldeles för stor plats i barnens liv. Jag anser det viktigt att barnens kreativitet i lek stimuleras av deras egna tankar och funderingar och ej endast av en massa "färdiga" leksaker. Detta egna skapande av egna leksaker av naturmaterial ger barnen som Ginner förespråkar en kunskap om hur något kan göras och byggas upp. Kottar, pinnar med mera finns det ju mängder av och räcker och blir över till alla barn.

UTVÄRDERING I FÖRSKOLAN

För ett tag sedan gjorde jag utvärdering i förskolan gällande varm och kall luft. Ytterligare två barn som ej tidigare deltagit var med och de var också engagerade. Jag frågade barnen om de kom ihåg vad vi hade gjort tillsammans och då svarade en av dem: Det där ljuset och några stycken sa nästan samtidigt: Ormen! Vi diskuterade kring de olika ljusen vi hade använt oss av och sedan även kring ormen, vilket var det experiment som verkade ha gett dem störst förståelse för hur den varma luften rörde sig. Jag hade även tidigare talat med förskollärarna och frågat om de hade hört barnen diskutera något kring ormarna och vad de hade sagt. De berättade att barnen bland annat hade sagt att: Värmen gör så dom snurrar och Det är varmt för dom! Detta tillsammans med den diskussion vi hade kring experimenten, ormen samt tankar, reflektioner kring bastun och vart den varma och kalla luften fanns där inne visade anser jag på att barnen hade fått en förståelse för att den varma luften stiger samt att den kalla luften sjunker.

Jag själv har lärt mig mycket på detta, bland annat att valet av experiment är viktigt så att dessa möjliggör ett lärande/förståelse för barnen för det som är ämnat. Vidare anser jag det viktigt för barnen att även själva få känna, se samt beröra för att kunna ta till sig den nya kunskapen. Att jag som blivande lärare även tänker över vilka ord jag väljer att använda mig av så att det blir så pass förståeligt som möjligt för barnen. Jag sade då vi började samtala kring bastun att: Är det någon som har badat bastu? Vilket gjorde att detta barn fick tankarna på sin badtunna! Efter lite diskussion var vi på samma linje igen.

Jag fick även lärdom av att det minsann inte bara är vi lärare som lär barnen!! Utan det kan lika gärna vara tvärtom, vilket var jättekul att erfara! För när jag hade tänt värmeljuset och vi kände kring vart den varma luften tog vägen så SER plötsligt ett av barnen hur den varma luften stiger, tack vare att solen lyste in genom fönstret och då gjorde så att den varma luften syntes i form av en skuggbild som fladdrade på mattan – vilket var en jätterolig överraskning för mig (och Marica) Blev riktigt, riktigt lyckat!

Sagan om luft

För länge, länge, länge sedan innan du och jag fanns, ja innan din mormors, farmors mor levde så fanns det ingen luft. Det var stenarna, vattnet och växterna som hjälpte till att skapa luften, det tog ungefär fyra-fem miljarder år. Luften som egentligen är en gas ligger som ett täcke runt vår jord, detta täcke kallas för atmosfären. Utan luft skulle det inte finnas något liv på jorden. Man vet inte riktigt, men kanske så är våran jord den enda planeten i universum som har detta lufttäcke.
Innan man visste att det faktiskt var naturen själv som skapat luften så trodde man bland annat i landet Grekland att vinden blev till när olika gudar andades eller att änglarna flaxade med sina vingar. När det blåste mycket så trodde man att nu var gudarna arga. Efter ett tag förstod man att det inte var så och man började fundera och undersöka vad luft är för någonting. Det kallas att göra experiment. Dom som arbetar med det kallas för vetenskapsmän. Dom började nu undersöka luften och kom på att det inte var att gudarna andades som gjorde att det blåste utan att det är så att vind är luft som rör sig och att den stiger eller sjunker beroende av om den värms upp eller kyls ned. Man kom på att luft innehåller vattenånga och att den bildar regnmoln. Det här var ungefär 500 år före Kristus. Eftersom vi inte kan se luften inte lukta eller smaka på den så trodde man i landet Kina att den inte fanns. En man som hette Aristoteles hade sina egna tankar om detta vilka inte riktigt var sanna, men eftersom dom som bestämde trodde på honom så fick ingen annans tankar och experiment användas för att förklara och förstå vad luft är. Men, för 400 år sedan på 1600-talet kunde några vetenskapsmän på olika håll visa att luft faktiskt finns och att den beter sig på olika sätt. En av vetenskapsmännen var Galileo Galilei som visade att luft väger något och att den gör motstånd (håller emot) när något faller. Han upptäckte detta genom att jämföra hur en fjäder och en lika tung sten faller olika på grund av att fjäderns stoppas av luften. Nu visste man lite om vad luft är för något, men kan det finnas olika sorters luft? Det ska vi ta reda på nu…

Teknik i skolan

Varför teknik i skolan?
Enligt Lpo94 (www.skolverket.se) har skolan ett ansvar att varje elev efter att ha genomgått grundskolan ska känna till och förstå grundläggande sammanhang och begrepp inom de tekniska områdena samt kunna använda informationsteknik som hjälpmedel för sökande av kunskap och lärande.
Enligt Lpo94 är skolans uppgift bland annat att hjälpa elever att kunna delta i samhällslivet och läser man i kursplanemålen (www.skolverket.se) för teknik så är teknikämnets syfte bland annat att hjälpa eleverna att göra vardagstekniken så långt det är möjligt begriplig och synlig. Då skolan vilar på demokratins grund menar Ginner (2009) att för att kunna vara en del av en demokrati och ett medborgarskap så krävs en viss teknisk förståelse. Människan behöver en viss teknisk bildning för att kunna hantera och navigera i sin tekniska vardag, vilket skolan har i uppdrag att hjälpa eleverna med.

Hur arbetar man då i skolan med teknik och vilken teknik möter eleverna?
I skolan liksom i förskolan så finns tekniken i tillämpningen av många vardags föremål som exempelvis pennor, saxar, pennväsare, säkerhetsnålar, bord, stolar, penslar, whiteboard, overhead, miniräknare, passare och klocka. Det finns en dator i den klass jag gör mina fältstudier och den används till tangentträning, men även för att söka efter kunskap och skriva med. I skolan möter eleverna även en hel del teknik i slöjden. I textilslöjden är det till exempel symaskiner, strykjärn, måttband och nålar. I träslöjden möter de exempelvis såg, borr, hammare, skruvmejsel, skruvmejsel och hyvel.
Till skillnad från förskolan så är användningen av digitalkamera nästan obefintlig, man använder det enbart vid speciella tillfällen som utflykter och idrottsdagar. Man använder sig av en diktafon för att följa elevernas läsutveckling en gång per termin från första till sjätte klass.

Jag samtalade med min handledare och frågade hur de arbetar med teknik. Hon berättade att hon bland annat hade låtit eleverna få skriva och beskriva föremål som exempelvis saxar, pennor, och linjaler. Detta för att eleverna ska få en förståelse för dels vilket tekniskt hjälpmedel det är i olika situationer, men även ges möjlighet att tänka igenom dess tekniska konstruktion.
I klassen har man även samtalt om olika tekniska föremåls historiska utveckling fram till idag som exempelvis cykeln. Man har även arbetat med att konstruera en bro utifrån det att eleverna fick fyra A4 papper, en sax och ca 1 dm tejp. Uppgiften var att de skulle konstruera en bro som skulle gå mellan två stolar med ett avstånd på ca 3 dm. Denna bro skulle även hålla för att ställa en plast mugg med vatten på. Hela skolan hade vid ett tillfälle fått i uppgift att i klasserna konstruera flygande drakar som man sedan flög gemensamt med vid ett tillfälle.

När jag har tittat runt på min fältstudieskola har jag letat efter byggmaterial som exempelvis lego, kapplastavar, piprensare, kartonger och liknande märker jag att det till skillnad från förskolan nästan inte finns något sådant material som eleverna kan använda sig av. Däremot finns det lite mer sådant om man går till fritidsavdelningen och jag vet inte, men kanske använder man sig av detta ibland. Fördelen tycker jag ändå är att det finns nära tillhands för då tror jag att man använder det mer och ser möjligheter med det på ett naturligt sätt.

När det gäller tekniska föremål ute så ser jag även här en skillnad mot förskolan. Det jag har sett är i stort sett gungor och en rutschkana. Bollar finns även och dess rundhet är ju i sig ett tekniskt föremål. Det finns också här ”hoppleksaker” som jag inte kommer på namnet på, men som barnen står på och håller sig i ett handtag och hoppar med. I dessa finns den tekniska fjäderns tillämpning. Annars är det föremål som grindar och barnen och lärarnas egna cyklar.

Sammanfattningsvis så vill jag mena att tillämpningen av tekniska vardagsföremål som exempelvis saxar och pennor är lika mellan förskola och skola. Den största skillnaden ligger i att i skolan till skillnad mot förskolan har inte barnen/eleverna möjlighet att experimentera, testa och försöka med hjälp av olika material då dessa inte finns att tillgå i skolan i samma utsträckning som i förskolan. Däremot ser jag en skillnad i att när man väl gör något i skolan så är det planerat och med en tanke och ett mål att nå. Medan det i förskolan oftast finns material att tillgå, men då barnen många gånger lämnas att i sin ensamhet leka och utforska materialet själva utan hjälp att utveckla en förståelse för teknik och dess sammanhang och funktion i vardagslivet.

Lektionstillfället om luft i förskolan

Nu är påsken över och det är dags att gå tillbaka till verkligheten. Tänk vad allt blir mycket lättare när solen tittar fram och det är ljusare dagar. Det är som om hela Sverige vaknar upp efter en lång vinter. Alla tittar ut och arbetar i sina trädgårdar och motionerar, vist är det underbart, äntligen lite rörelse igen!

Men det jag skall skriva om nu är om besöket jag (Camilla) och Frida gjorde på förskolan för några veckor sedan, då vi tillsammans med barnen exprimenterade för att få veta mer om luft och vad det finns för luft. Vi delade upp barnen i två grupper för att vi skulle kunna "undervisa" i varsin grupp.

Vi började med att påminna barnen om det tillfälle då jag var hos dem och frågade vad de trodde att luft var och om det trodde att det fanns olika sortest luft. Barnen svarade då bland annat att luft är det man andas in, det är osynligt och luft är syrgas som man andas in och ut.

Barnen menade också att det fanns skogsluft, vanlig luft och fisluft. Jag ställde en följdfråga; Finns det olika luft inne och ute? Barne svarade: Varmluft, fläktluft (menade då vinden), kalluft och krypluft.

Jag tog nu fram ett ljus och visade barnen att jag kan hålla handen jätte nära ljuset på sidan och länge utan att bränna mig, men om jag håller hande över lågan så blir det varm jätte fort. Alla barn som ville fick prova att hålla hande brevid och över ljuset.

Alla barnen vågade testa och blev förvånade över att det inte blev varmt när man höll hande brevid ljuset, de flesta sa att det blir inte varmt och man kan ju hålla jätte nära!

Men vad beror det på då, att det inte blir varmt brevid men över ljuset? Barnen funderade länge, när det var en som sa att det blir varm över ljuset för att lågan går uppåt. Så kanske det är sa vi och att vi kommer att komma tillbaka till det senare eftersom vi skulle göra en sak till.

Barnen skulle nu få tillverka egna ormsnurror. Som vi sedan skulle hänga upp på olika platser i lokalen. Innan vi kom till förskolan hade vi gjort en orm för att vi konkret skulle kunna visa vad barnen skulle få göra och till alla barnen hade vi gjort mallar så det bara var till att börja klippa.

Vi satte oss runt bordet och började måla och klippa. Barnen tyckte att det var väldigt roligt att få tillverka sin egna orm och ett barn sa att det blir ju en djungel här nu. Vi kanske kan göra fler djur sen.

När barnen allt eftersom blev färdiga med sina ormar hjälpe vi dem att sätta i tråden så att vi sedan kunde hänga upp dem. Barnen fick själva välja vart de ville att deras orm skulle hänga. Vår förhoppning var att ormarna skulle blir utsprida runt om i hela lokalen och att något barn skulle hänga det i fönstret över ett element. Ormarna hamnade lite här och lite där och ett barn hängde sin över elementet. När alla var färdiga satte vi oss på golvet igen och tittatde på alla ormarna. Jag frågade barnen om de kunde se om det var någon orm som rörde sig mer än de andra, och då upptäckte de att den över elementet snurrade mycket mer än alla andra. Vad beror det på då? Barnen blev fundersamma och någon undrade om det kunde bero på att det kom luft in i från fönstret, men kom sen på att det inte var så. Jag frågade om elementet kanske gjorde något, men det trodde de inte. Då gick vi tillbaka till ljuset där det blev jätte varmt över men inte vid sidan om, ormen snurrar som hänger över elementet och hur fungerar det här igentligen? Vi började då prata om vardagliga händelser exempel om luftballongen, hur lyfter den? Man sprutar in eld sa ett barn. Hur sjunker den då? Man slutar elda sa en annan. Precis.

Vi kom då in på den varma och kalla luften. Vart tar den varma vägen? Barnen uppmanades att tänka på ljuset och ormen. De kom efter en stund på att den varma borde gå uppåt, men vart tar den kalla vägen då?

Den kalla var för barnen svårt att förstå eftersom vi inte hade något som direkt visade på att den kalla sjönk. Men vi kom på att vi kunde känna på golvet, där var det jätte kalt. Jag tog ett barn och lyfte upp honom så att han fick känna i taket och där var det varmare. Barnen insåg då att den varma stiger och den kalla sjunker. Barnen hade tillsammans med oss lärare kommit fram till detta med hjälp av diskussioner och expriment.

Två veckor senare!

Det var nu dags att göra ett återbesök på förskolan för att se om barnen kommer ihåg det vi pratade om. Under deras samling tog vi upp ämnet och barnen som hade varit med fick berätta för det barnen som inte hade varit med vad vi gjort. Ormarna hängde fortfarande kvar och vi kunde kolla på dem en gång till. Jag frågade barnen vad det var som gjorde att ormen snurrade och det berode på att den kom varmluft från elementet som stiger. Jag frågade då vart den kalla luften tog vägen och då sa ett annat barn att den sjunker. Barnen kom nu också på egna exempel där de viste att den varma luften stiger och den kalla sjunker. Men sa ett barn, på sommaren på strande då är det ju jätte varmt på stranden. Då kom vi på att solen värmde upp sanden men om vi gräver ett hål och känner på sanden så blir den kallare och kallare ju längre ner vi kommer. Deras fröken sa då att de kunde kolla om det stämmer i sandlådan sen när det blir varmare.

Jag anser att barnen att förstått det vi ville och att de själva började reflektera över saker i sin vardag som stämmer in på det vi pratat om, visar ännu mer förståelse. En flicka som inte varit med tidigare utan bara var med under diskussionen förstod till och med vad det handlade om. När hennes pappa kom och hämtade henne berättade hon för honom vart den varma respektive kalla luften tog vägen. Jag känner mig nöjd, budskapet har nått barnen.

Teknik i förskolan:

Jag har nu tittat, undersökt och funderat kring tillämpningen av teknik på den förskola som jag (Marica) gör mina fältstudier. Ett stående inslag och tillämpning av teknik på min förskola är digitalkameran samt även diktafon. Pedagogerna använder dessa flitigt för att dokumentera det barnen gör. I detta sammanhang används även datorn för att kunna skriva ut och dels sätta upp bilder och text på väggarna, men även för att kunna förse barnens portfolios med dokumentation.
Även barnen har tillgång till en dator som används för att både spela spel, skriva och rita med. Jag har dock observerat att barnen inte får trycka på datorn själva utan måste be en vuxen att göra detta. Funderade lite över varför det är så och tror att de kanske vill ha koll på vad barnen gör och att den även blir avstängd när den används färdigt. Tycker ändå att det är lite märkligt att de inte får trycka igång den för vad skulle kunna hända? Jag tror att de flesta barn som använder datorn hemma är vana vid att sätta på och stänga av den, men på förskolan blir de inte betrodda att göra det, man kan fundera vad det kan leda till…?

Jag har studerat olika material och kan koppla en hel del till teknik. Med A-S Ahlriks (2009) definition på att teknik är det som människan kommit på för att förenkla sin vardag så har jag gått på jakt efter teknik i förskolan.
Tekniken finns i många av de saker som barnen använder dagligen i form av exempelvis pennor, pennväsare, saxar, säkerhetsnålar, penslar, whiteboard, dockvagnar, klädnypor, vävstolar, nål och tråd, vattenkranar, toaletter, bestick, cd-spelare, tvättmaskiner och torkskåp. På den här avdelningen får barnen även använda en overhead när de vill måla av något på en whiteboardtavla. På den får de även sätta upp större papper. Barnen har även tillgång till olika byggmaterial där de kan konstruera och bygga. Exempel på det är kapplastavar, brios byggmaterial kommer inte på vad de heter, men det syns på bilden (till höger) och de material med magneter som syns till vänster på bilden:

Även ute är tekniken synlig i exempelvis spadar, hinkar, cyklar, grävmaskiner, grindar, och gungbrädor.

Jag frågade om de brukade arbetade medvetet med teknik på förskolan och då berättade en av pedagogerna att de förra veckan hade arbetat med block och talja för att barnen skulle mäta sin kraft gentemot pedagogerna. De fick då möjlighet att pröva sin styrka både med och utan ett block och en talja.


Varför ska vi då arbeta med teknik på förskolan?
Enligt A-S Ahlrik (2009) är teknikens syfte och uppdrag ur ett barnperspektiv att barnens naturliga nyfikenhet för teknik ska bli stimulerad så att de ges möjlighet att förstå sin omvärld. Vi har också uppdraget enligt Lpfö98 där det står att förskolan skall sträva efter att varje barn ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av material och tekniker”. Ginner (2009) menade på sin föreläsning att teknik i första hand handlar om problemlösning och här tror jag att förskolan kan hjälpa barn att just få testa sig fram och lägga en grund till att utveckla en tro på den egna förmågan och att just våga testa och försöka. Barn idag möter mer teknik än barn gjorde för 10-20 år sedan och jag vill mena att förskolan behöver hjälpa barnen att på ett lekfullt sätt få bekanta sig med den, prova den och fundera och experimentera kring den så att de får ett naturligt förhållningssätt till den och kan få hjälp med att lägga en tidig grund till ett livslångt lärande. Men även för att ge barnen möjlighet att utveckla grund till teknisk förståelse för att kunna bli delaktiga i ett samhälle byggt på demokratins grunder (Ginner, 2009 och Lpfö98). Här behöver barnen stöd, hjälp och vägledning av en vuxen anser jag, men tyvärr har jag inte sett många exempel där det sker. Jag tror att tekniken ofta glöms bort och kommer i skymundan. Kanske kan det bero på att förskolan domineras av kvinnor och många ofta menar att de är så otekniska?!

hej
Vi har visst inte lagt ut någon fakta om vad luft är. Så här kommer lite kort basfakta, jag håller på att läsa Andersson (2008) nu så det kommer lite mer matnyttig information snart, men
så länge kan får ni hålla ut med basfaktan =)

Luft är olika gaser som bildar ett täcke runt jorden som vi kallar atmosfär, vilket kommer från grekiskan och betyder; atmos= ånga och sfaira = klot.
Atmosfären skyddar oss på jorden genom att det ta bort en del skadligt ultravioletta strålingar och från våran sol. Atmosfären hjälper också jorden att hålla temperaturskillnaderna mellan dag och natt, den ser även till så att våran medeltemperatur är så hög som den är. Atmosfären skapar vårat värder; regn, blåst, dimma och åska. Den tunnas sakta ut i rymden.

Luft består av 21 % syre och 78 % kväve. Den sista procenten är flera olika gaser som argon, koldioxid och neon.
Syret och kvävet är två grundämenen. Både kvävet och syret är färglösa, smak- och luktfria gaser.
Syret består av en molekyl med två atomer i varje. Genom syret kan vi andas och syret ger även elden liv ( ju mer syre, ju mer brand).
Kväve finns i levande celler speciellt proteinerna. Alltså ett måste för både växter och djur. Kväve kan man använda till att tillverka kemiska föreningar och gördningsmedel.

Luftens tryck blir tunnare ju högre upp man kommer, detta beror på att atmosfärens tryck minskar. alltså att luften över oss minskar mot när vi är på jordytan.

1 liter luft väger 1.3 gram!!! vilktig information=)
ha det bäst

Utvärdering av lärandetillfälle i skolan

Utvärdering av lektionen i skolan:
Jag (Marica) har jag nu genomfört utvärderingen av lärandetillfället i skolan. Utvärderingen och uppföljning var planerad utifrån vår Cartoon fråga som var; ”Vad tror ni, finns det olika sorters luft?”. Utvärderingen genomfördes i samma grupper om sju elever som vi hade förra gången då vi genomförde lektionen.

När eleverna kom in i rummet så hade jag på tavlan skrivit två frågor; ”Finns det olika sorters luft?” och ”Hur beter sig luft?”. Jag inledde lektionen med att påminna om förra gången som jag och Linda var där och genomförde experimenten. Sedan frågade jag om det finns olika sorters luft och fick då till svar att det finns varm och kall luft. Jag bad dom tänka efter och berätta om de experiment som vi gjorde sist. Tillsammans kom de ihåg samtliga, nämligen; ”ballongflaskan”, ”ballongvågen”, termometrarna, ljus som vi tände och änglaspelet samt vårat samtal om bastun. Allt detta skrev jag upp på tavlan:

Då de sist fick i läxa att lägga en petflaska i frysen och sedan ta ut den och lägga en 1-krona uppe på flasköppningen och värma flaskan med sina händer så frågade jag om någon hade gjort den. Det hade fyra stycken i den ena gruppen gjort och två i den andra. Det var bara en som hade fått det att fungera då övriga hade glömt bort att de skulle hålla händerna runt flaskan. Så för en del hända inget och någon sa att enkronan frös fast. Jag hade tänkt genomföra experimentet för att samtliga skulle få se vad som hände, men då jag inte hade tillgång till en frys och att mitt försök att lägga petflaskan i en frysväska med isklammpar inte var tillräckligt så lyckades inte detta. Istället så bad jag den elev som hade lyckats att berätta vad som hände och tillsammans kunde vi svara på ”läxfrågan” som var; - vad händer och varför händer det? Meningen var att kronan skulle röra på sig då värmen från händerna gör att luften i flaskan blir varm och stiger. I den grupp där ingen hade lyckats så förklarade jag vad som skulle hända. Utifrån detta räknade båda grupperna ut att det var värmen från händerna som gjorde att luften i flaskan blev uppvärmd och därför ville stiga och på så vis började kronan hoppa.

Därefter gick vi över till den andra frågan som stor på tavlan, nämligen; ”Hur beter sig luft?”. Eleverna fick nu i uppgift att med hjälp av de vi skrivit på tavlan (frågorna och de olika experimenten att rita, måla och/eller skriva hur luften beter sig. I det här läget var alla på det klara med att det finns varm och kall luft. Jag bad dem att tänka på det vi talat om i samband med experimenten och ”hemläxan”. Här tog jag fram Cartoonen och lät den bli till hjälp för dem. Här hade jag skrivit fyra påståenden; nämligen; ”kall luft som sjunker”, Varm luft som stiger”, Kall luft som stiger” och ”Varm luft som sjunker”. (se bilden nedan).

Vi avslutade sedan med att samtliga elever fick visa vad de ritat och skrivit och själva berätta hur dom tänkte kring frågan hur luften beter sig.

Reflektioner och sammanfattning:
Samtliga elever har förstått att varm luft stiger och kall luft sjunker. Det kunde jag förstå utifrån de samtal vi hade och genom det som de skrivit och ritat. När det gäller att den varma luften tar större plats än den kalla så tror jag inte att samtliga hade lagt detta på minnet, men det var ändå många som pratade om det. När vi samtalade tillsammans om att exempelvis varm luft stiger och att det var det som gjorde att ballongen steg när vi gjorde experimentet med ballongen och flaskan som ställdes i varmt vatten så hade några ändå kopplat ihop det på det sättet. Jag fick även påminna dem om och berätta att den varma luften är lättare den kalla är tyngre. Detta tror jag beror på att det inte var något av experimenten som direkt påvisade att kall luft är tyngre och varm luft lättare. Att påvisa att varm luft stiger var enklare. Här anser jag att jag hade hjälp av att vi tillsammans med experimenten även samtalade om bastun och var man sitter i den och varför. Jag anser inte att Concept Cartoonen hjälpte mig speciellt mycket. Här såg eleverna i och för sig påståenden om luftens egenskaper, men jag tror att de experiment och samtal som vi förde kring dessa var den bidragande orsaken till förståelsen av luftens egenskaper.

Komplettering av seminarium

Mina kommentarer av gruppens inlägg angående seminarium ”Mål, bedömning och utvärdering 090303. (Komplettering av missat seminarium, Marica Andersson).


Att som lärare veta vilket mål jag har med min undervisning/lektionsplanering anser jag var A och O. Dels därför att jag måste göra klart för mig vad jag skall arbeta med och varför (läroplanerna och kursplane målen). Gruppen hänvisar till Ahlriks föreläsning (090303) och menar att det är viktigt att skilja på lärandemål och görande mål. Jag håller med och menar att det är av stor viktigt att jag vet vilka mål som skall uppnås i det som sker så att jag vet hur jag skall bedöma och kunna se om eleverna har uppnått de mål som var tänkt. Jag anser även att en bedömning och utvärdering av eleverna och deras arbete är en bedömning och ett bevis på om jag lyckats eller inte lyckats med det jag hade för avsikt att lära ut.

Gruppen skriver om transfer (Andersson, 2008) och menar att det är av stor vikt att eleverna får möjlighet att ta in sin tidigare kunskap och förförståelse i en ny undervisningssituation. Alltså att den ”gamla” kunskapen blir som en grund att bygga och utveckla ny kunskap på. Förförståelsen ger både mig som lärare och eleverna en möjlighet att skapa nya/fortsatta lärandetillfällen. Detta har gruppen haft som utgångspunkt i planeringen av lektionen om luften och dess egenskaper. Jag anser även att genom att ta reda på förförståelsen har jag möjlighet att ge förutsättningar för progression då jag kan planera undervisningen utifrån elevernas proximala utvecklingszon som Vygotskij talade om. När det gäller progression menar Andersson (2008) att för att ha möjlighet att hjälpa mina elever till detta så behöver jag som lärare inte enbart ha kunskap om vad de har arbetat med inom det aktuella ämnet/temat/området tidigare, utan jag behöver även ta reda på vad de ska komma att arbeta med längre fram. Detta för att på bästa möjliga sätt kunna lägga en bra grund som de sedan kan ha hjälp av senare.

Gruppen nämner Concept Cartoons som en sådan möjlighet att ta reda på förförståelse och ett bra hjälpmedel till att planera och utvärdera undervisningen. Andersson (2008) pekar även på hur viktigt det är att ge eleverna möjlighet att få ta med sig denna tidigare kunskap in i nya sammanhang. Han menar även att ”progression är att åstadkomma lämpliga utmaningar i takt med elevernas växande tankeförmåga och expanderade intresse för sin omgivning” (s.55). Svårigheten anser jag kan ligga i att veta när eleverna är redo att ta nästa steg för att komma vidare i progressionen. Andersson menar att det då handlar om att göra en formativ utvärdering det vill säga att som lärare sätta sig ned och reflektera över elevers svar på prov eller att lyssna hur de diskuterar och samtalar med varandra samt att även samtala enskild med eleverna. Allt för att få en inblick i när det är dags att ta nästa steg och att få en inblick i vad som eventuellt behöver förtydligas eller vad som eleverna inte har förstått.

Jag anser att gruppen har grundat sin planering (som de inledningsvis skriver om) med hjälp av Concept Cartoons genom att som ovan nämnts tillämpa de progressionssperspektiv som Andersson (2008) benämner innehållsperspektiv, eleverperspektiv och målet. De har även lyft in Lpo94 och pekat på att eleverna ska ges möjlighet till att utforska och lära i samarbete med andra elever. Håller med och menar att de bästa ”lärarna” många gånger är eleverna själva. Självklart under min uppsikt och delaktighet i det som sker. Gruppen har även hänvisat till Lpfö98 och skriver att förutom att barn ska ges möjlighet till att förstå enkla naturvetenskapliga fenomen så ska det även genomföras så att barnen upplever det som roligt och meningsfullt. Detta anser jag ställer väldiga krav på mig som pedagog och en oerhörd lyhördhet och samspel med barnen. Det är lätt att planera och tänka ut vad man vill göra, men här ligger en stor utmaning i att våga ifrågasätta sig själv och fråga sig om barnen verkligen tyckte att det var roligt och meningsfullt. Gruppen avslutar med att referera till Lidbergs (090303) och Ahlriks (090303) föreläsningar och menar att vi som lärare måste granska och vara medvetna om vad det är som skall bedömas, är det görandemål och/eller lärandemål. Detta måste jag som lärare ha klart för mig i min lektionsplanering. // Marica Andersson

Besök på Dalénium

Jag och fyra andra kompisar har nu varit och gjort vårat besök på Dalénium. Jag har själv varit på dalénium en gång innan detta, men var då där med familjen så vi gick bara runt och exprimenterade.



När vi kom på morgonen blev vi väl motagna av Annika som berättade om hur Dalénium arbetar och hur det startades även om hur vår dag skulle se ut. Det var två grupper som kom på förmiddagen en årskurs två och efter det kom det tyska elever som var på besök.



För eleverna som gick år 2 skulle det varit ett pedagogisk program som lärarna från Dalénium skulle hålla i, men i sista sikund så avbokade de detta. Eleverna fick nu istället "frilek". Detta var väldigt synd då vi inte fick möjlighet att se hur de går till väga när det ska vara "lektioner".



Men eleverna blev väldigt glada då de fick "frilek" då de varit på Dalénium många gånger och allt har varit väldigt styrt. Två flickor begav sig in i matte rummet och satte sig och målade olika figurer. Även vi fastnade där inne med olika problemlösningar. Något som jag tyckte var roligt var ett spel vid namn Tantrix, där skulle man lägga olika mönster. De två flickorna som satt och målade blev lite intresserade och kom för att hjälpa till.


När vi kom ut i från matterummet hittade Jesica och Cristina en spegel som de tyckte var väldigt intressant, båda två fick sig ett gott skratt. När Cristina tänder lampan på Jessicas sida kan hon se genom spegeln.

Efter att vi gått runt lite med eleverna fick vi besöka Daléniums egna stjärnhimmel. När man komma in där befann man sig i ett iglooformat tält, utmed kanterna satte man sig behagligt i en sackosäck för att det inte skulle bli jobbigt för nacken att titta upp mot himmlen. Pernilla som är en av lärarna, visade oss vart vi kunde hitta de olika stjärnbilderna och hur de såg ut. Detta var mycket intressant och man blev väldigt iponerad över att man kan lyckas plasera stjärna på rätt platser. Det blir också ett behagligt tillfälle för eleverna att gå in här då det är mysigt och ger en lugnande stämmning.

När vi kom ut därifrån hade de tyska eleverna anlänt och börjat exprimentera. Eleverna var inte något intressarde av att prata med oss, så fort vi närmade oss gick de till nästa ställe. Under den tiden det finns elever som exprimenterar, går det alltid omkring en lärare från Dalénium, för att eleverna skall kunna ställa frågor om det är något de inte förstår.


Dalénium har många väl planerade pedagogiska program som klasser kan få ta del av, Falköpings kommun har ett avtal med Dalénium att skolor och förskolor får fritt ta sig med buss till Dalénium, även där står kommunen för kostnaderna. Detta borde vara något som skolor och förskolor tar till vara på då eleverna lär sig på ett mycket roligt sätt. Det blir också en ombytt miljö. Dalénium har nu också börjat med att bli mobila vilket innebär att personalen åker ut till skolorna och förskolorna i stället.


Det hade varit väldigt intressant om vi hade kunnat fått vart med på ett pedagogiskprogram för att se hur de väljer att lägga upp undervisningen. Vi har därför valt att besöka Dalénium ännu en gång då det genomförs ett pedagogiskt program.

Det var intressant och lärorikt att vara där och prata med eleverna, alla tänker olika.
Återkommer med mera tankar och åsikter då vi varit på dalénium igen.

Skickar en bild från det tillfälle när vi (Linda och Marica) genomförde samlingen om luft och dess egenskaper på förskolan. Den visar hur en liten hand känner var den varma luften finns någonstans.

Lärande tillfälle i skolan:

Linda och jag (Marica) har nu genomfört våran lektion om luft i skolan. Vi delade klassen i två grupper och hade sju elever per grupp. Vi observerade varandra när den andre höll i lektionen. Vi var överens om att det här var väldigt roligt och inspirerande. Ingen av oss har haft en lektion på detta sätt som innehåller experiment så det var en ny erfarenhet och positiv erfarenhet.
Vi inledde med att vi påminde om det tillfället när vi intervjuat (cartoonen) dem om vad luft är och dess egenskaper. Två elever fick sedan i uppgift att placera ut varsin termometer i rummet. En skulle ligga högt och den andra på golvet. Vi sa att vi skulle återkomma till dessa senare. Efter det läste vi en saga som handlade lite om luftens historia och hur man tänkt och forskat kring fenomenet luft. I sagan nämndes Galileo Galilei och hans upptäckt av att luft väger något och med detta som grund för den fortsatta lektionen valde vi att genomföra ett experiment som påvisade att luft väger något. Vi hade ”tillverkat” en våg dvs. en pinne med en ballong som hängde på varsin sida.

Vi frågade eleverna om de trodde att luft vägde något och svaren var nej, jo, kanske. Experimentet gick till så att en elev fick sticka hål på ballongen och då tippade den över och eleverna kunde då se vilket de även sa att luft faktiskt väger något. Därefter genomförde vi ytterligare ett experiment för att se om luft har olika egenskaper. Vi hade en flaska som vi trätt en ballong på och ställde den i kokhett vatten. En del barn hade gjort detta förut så vi bad dom att inte avslöja hemligheten förrän alla kompisar hade fått möjligheten att tänka till. Det som händer är att ballongen reser sig och utifrån detta diskuterade vi varför. Några sa på en gång att det är för att den varma luften stiger uppåt. Eftersom vi innan konstaterat att det finns luft i flaskan fick eleverna frågan om det var samma mängd luft i flaskan eller om någon blåst in mer. Detta med tanke på att om ballongen reser sig så borde det ju finnas mer luft än det som finns i flaskan. Här var eleverna lite fundersamma. Vi flyttade sedan över flaskan till en bunke med kallt vatten och nu sjönk ballongen ihop. Även här sa en del direkt att det är för att den kalla luften sjunker. Jag (Marica) frågade om någon släppt ut luft eftersom ballong sjönk ihop. Med detta ville vi ta ytterligare ett steg och visa på att luft inte bara stiger/sjunker utan att den varma respektive kalla luften tar större och mindre plats.. Efter lite diskussioner kunde vi tillsammans med våran hjälp komma fram till att den tar större och mindre plats beroende på om luften värms upp eller kyls ned. Här kunde vi även genom diskussionen och lite vägledning av oss komma fram till att den varma luften är lättare och den kalla är tyngre Nu hade vi sett hur den varma luften beter sig, men vi ville även låta eleverna få känna detta rent fysiskt så därför tände vi ett ljus och lätt dem få känna var det var varmast. Vi hade även med oss änglaspelet. Vilket fascinerade barnen och fångade deras uppmärksamhet. Vi samtalade om bastun och hur det är att sitta i den. Var sitter ni i bastun och varför var frågor som vi ställde. I och med det kunde vi tillsammans ytterligare visa på att den varma luften stiger och den kalla luften sjunker. Vi nämnde också mössan och en flicka sa att den är bra att ha för den gör att värmen stannar kvar i kroppen. Efter detta sa vi att de nu skulle få en läxa som de skulle genomföra hemma under veckan. Läxan är att ta en liten tom petflaska och lägga den i frysen i en halv timme till en timme. Sedan ska de ta ut den och lägga en krona på flasköppningen och sätta sina händer runt flaskan så att den blir varm. Frågan de nu skulle försöka besvara var: Vad händer? Varför blir det så? Hur det gick får vi se när vi gör uppföljningen/utvärderingen. Vi avslutade lektionen med att eleverna fick läsa av de båda termometrar som vi placerat i klassrummet. Först fick de frågan om vad de trodde att de skulle visa. Någon sa att den som lågt högt skulle ha högre temperatur. Detta experiment visade tydligt att den varma luften stiger och den kalla sjunger då skillnaden blev hela 5 grader.

Till sist sammanfattade vi tillsammans vad vi lärt oss:

Gemensamma tankar efter genomförd lektion:

Vi tyckte båda att det kändes bra och att det var roligt. Vi insåg fördelen i att vara väl förbered och ha ordning på allt material till genomförandet. Vilket vi hade. Detta är viktigt eftersom alla break gör att eleverna tappar fokus. När det gäller samtal och diskussion med eleverna främst mellan eleverna så är det svårt att få alla att verkligen lyssna på vad kompisen säger. Det blir gärna (trots att de bara var sju elever per grupp) att några ändå sitter och pratar med varandra. Det inser vi är något som eleverna behöver träna sig i. Vi lärde oss också hur svårt det är att hitta en lagom nivå att låta ”pratglada” elever få lagom med utrymme, så att deras utrymme inte blir för stort på bekostnad av tystlåtna elever. Vi kunde dock konstatera att vi båda hade uppmärksammat detta under lektionen och verkligen försökt att både se och bjuda in de lite mer tystlåtna eleverna i samtalet. Det är också en konst i att veta hur man ska få de ”pratglada” eleverna att inte ta så mycket plats utan att man trampar dom på tårna. Vi kunde genom att observera varandra konstatera och ge varandra plus för att vi tänkte på att låta eleverna verkligen få förklara hur de menade och tänkte. Detta för att dels visa att vi förstått dom rätt, men även för att de andra skulle ges möjlighet att höra någon annans tankar samt att de själva var tvungna att sätta ord på sina tankar och funderingar.
Återkommer med våran utvärdering vid ett senare tillfälle.

Hälsningar Linda och Marica

Lärandetillfälle i förskola

Marica och jag (Linda) har nu genomfört två lärandetillfällen var i förskola samt i skola. Efter att ha blivit tilldelade området energi, valde vår basgrupp att fördjupa oss kring luft.

Första tillfället intervjuade vi barnen kring frågan: Vad är luft? Samt även följdfrågan: Finns det olika sorters luft? På dessa frågor kom det många svar, vilka bland annat var:

Syre
Vind
Vind som blåser så
Det som blåser
Virvelvindar
Luft är att vinden blåser
Nordanvinden
Varm luft
Varm luft på sommaren
Kall luft i Sälen

Utifrån dessa svar samt gruppens övriga svar arbetades en cartoon fram, där syftet med våra planerade lärandetillfällen arbetades fram. Vi valde att koncentrera oss på varm och kall luft. Vid ett tillfälle hade vi även handledning av Christer Karlsson (2009-03-05) som gav oss många tips och idéer på olika experiment som vi skulle kunna visa samt låta barn/elever göra för att få en förståelse för varm och kall luft.

Gruppen valde att en diskussion med barnen kring luft samt att ”den snurrande ormen” skulle få tillverkas av barnen själva, vilken rör sig då värmen stiger från elementen.

Därefter utförde jag och Marica varsin samling på en förskola.

Vi började med att samtala med barnen kring vad de kom ihåg sedan gången innan då vi frågat dem om luft. Därefter berättade jag och Marica att idag skulle vi tillsammans prata om varm och kall luft. Vi frågade dem:

Tror ni att man kan se den varma luften? Det trodde de inte att det gick att göra. Vi diskuterade även kring hur det ser ut inuti en bastu, med de olika nivåerna och barnens tankar kring detta, var någonstans det var varmare respektive kallare att sitta i en bastu. Vid den samlingen jag hade så frågade jag om det var någon som hade badat bastu… vilket gjorde att ett barn istället förknippade bastun med en badtunna, detta gjorde att jag förstod vikten av hur tokigt det kan bli då ordvalet inte alltid stämmer med barnens och tvärtom. Men vi fick ordning på varandras tankar till slut så att även detta barn var med på syftet med själva diskussionen.

Sedan tände vi ett värmeljus som barnen fick känna på, bredvid och ovantill. Helt plötsligt säger ett barn glatt: Kolla! man kan se hur luften stiger! Solen från fönstret hade på ett för mig och Marica strålande, överraskande sätt träffat ljusets ”värmestrålar”(hmm, kallas det så) så att barnen och vi då även hade förmånen att kunna få se den varma luften stiga!! Tänk, att observera detta och sammanknippa det med att värmen steg – helt fantastiskt! ( Detta fenomen kunde barnen se på både min och Maricas samling – vilken tur att det var en solig dag!!)

Vi hade även med oss ett änglaspel som på ett konkret sätt visade på hur luften steg, vilket snurrade med en väldig fart.

Nu när barnen hade fått känna hur den varma luften steg, samt även kunnat se den stiga, så bytte vi rum för att barnen där skulle få klippa ut ”den snurrande ormen” samt även färglägga den. Efter detta hängdes ormarna upp i gardinen ovanför ett för fullt pådraget element, där vi tillsammans talade med barnen kring vad som hände och varför. Flera av barnen förstod kopplingen mellan att varm luft från elementet gjorde så att ormen snurrade medan några sa att det var kall luft som gjorde att det snurrade. Det ska bli intressant att höra hur de diskuterar nästa gång vi ses!

Vi anser att det var ett mycket lärorikt tillfälle för oss båda, vilket gav oss många tips och idéer.
/Linda och Marica

Luftlektionen i skolan

Jag och Camilla har nu varit ute och gjort våra experiment både på förskolan och skolan. Hur det gick på förskolan kommer Camilla berätta mer om.

När vi var i skolan hade vi ca 35 min var på oss att utföra våra experiment som var att se om luft var något, alltså om luft vägde något och hur luft rör sig.

Det blev en rolig lektion! Med några aha- upplevelse för både oss och eleverna.
vi började med att berätta lite om historia bakom luft och sedan påminde vi eleverna om vad dom sagt om att luft var för något, när vi var och fråga dem sist.
Efter den lilla introduktionen började vi ställa lite frågor för att få eleverna att börja tänka lite, vi frågade:

Smakar luft något?
Vilket alla sa nej på vägde något, vilket gav lite olika svar.

kan äta luft?
Visa ansåg att det bara var att gapa och svälja medan andra sa bestämt nej.

Väger luft något?
Här var det också blandade svar. Efter en lite stunds diskussion så visade vi dem att vi gjort en fin liten våg med två ballonger på varje sida. För att ta reda på om luft väger något tänkte vi att vi skulle smälla en ballong.
När eleverna så vågen framför sig började allt flera elever tro att vågen skulle luta över på den sida ballongen var uppblåst.
Vi lät en elev komma fram och smälla ballongen. Och ballongen flög åt alla håll, så efter att samlat ihop ballong delarna så såg vi mycket riktigt att luft vägde något.

När vi skulle göra experimentet med att sätta en ballong på en pet- flaska som vi ställde i en kastrull och en elev hällde på kokande vatten i kastrullen så såg vi att ballongen lyfte sig. Eleverna kom efter lite diskussion fram till att det berodde på att luften i pet- flaskan blev varm.
Vi hade inte tänkt att visa vad som hände om man hällde i kallt vatten men efter som en elev frågade om det så gjorde vi även det testet.

Vi lade i början av lektionen ut två termometrar som eleverna fick lägga en på golvet och en högt upp. när vi började närma oss slutet av lektionen fick två elever läsa av termometrarna och som tur var skilde de 1-2 grader.

Efter de tog vi upp våra vardagsproblem. Eleverna förstod med en gång luftballongens rörelse och var i bastun de var varmast.
Varför föräldrarna tjatade på dem att ha mössa på sig på vintern var inte lika lätt att förstå. Detta tror vi kan bero på att det är svårare att tänka sig att det är massa luft i kroppen som åker ut ur huvudet. Men även det klarnade när eleverna tänkte efter var det brukar vara kallast på kroppen.
För att verkligen tydliggöra att kroppen också påverkas bestämde vi oss för att låta eleverna ställa sig vid ett fönster och känna vad det blev kallast.

Lektionen gick som vi tänkt oss men tack vare att eleverna kom med frågor och funderingar utvecklade vi lektionen under tiden vi genomförde den.
Vi tog även hjälp av Christers förklaring med att luft molekyler är som små bollar som studsar runt, vi vet inte riktigt om det klarnade mer för eleverna.

Det vi tar med oss till nästa gång är att det är bra att bevisa skillnaderna, som i detta fallet att kall luft sjunker.

Ska bli spännande att göra Cartoonen och se om det faktiskt har fastnat hos dem. Skriver och berättar om det när det är gjort.

Balthazar
Den 16/3 var jag med tre av mina klasskompisar på Balthazar, detta var en lärorik dag men mycket olika aha- upplevelser. Vi lärde oss mycket både teoretiskt och praktiskt.

Vi ansåg att vi hade tur som både kom när det fortfarande var rymdveckan på Balthazar och sedan var det väldigt blandat åldrar på eleverna som var där.

Det var elever från förskolan, lågstadiet, högstadiet och även ett fritids som kom på besök. Så vi fick verkligen prova på upplägget för alla möjliga åldrar som hade olika krav.

Samtidigt som jag erkänna att jag inte hade 100% kontroll på vårt universum, men efter denna dagen kan jag de mesta konstiga sakerna som har med rymden att göra.
Jag vet t.ex. varför månen är så gropig, vilka planeter som snurrar fortast och har lite koll på vilka planeter äpplet är tyngre respektive lättare på.

Balthazar hade lagt upp besöket så att eleverna först kom in i ett stjärnrum, där de fick möta Aristoteles som berättade om sina upptäckter. Han berättade att jorden var rund, detta höll alla elever med om men varför Aristoteles hade kommit på det när han såg en båt i horisonten som sakta närmade sig land var inte lika självklart svar.

Men när han börja berätta om att solen snurra runt jorden var eleverna snabba på att rätta honom. Då kom Galileo Galilei in och berättade om hans äpplen (hur han kom på tyngdkraften) och hur han gjort sin kikare.

Efter en liten kort introduktion om historien delades gruppen i två delar och den gruppen som stannade kvar i stjärnrummet fick titta på stjärnbilder och höra historien om varför vi döpt de olika stjärnorna till just deras namn och vilka som syns vilken tid på året. Även här en bra repetition för mig =)

I det andra rummet som var rymdrummet satt planeterna uppe och där vi fick smaka på rymdglass. Maten i rymden töms på vatten för att hålla sig bättre men smaken den bestod.

Det fanns ett litet björndjur som dem skickat upp i rymden och det var de ända djuret som klarade sig utanför rymdfärjan, djuret blev dock sjuk men så fort djuret kom tillbaka till jorden reparerade den sig. Detta kan kanske vara svaret på cancer forskningen, häftigt va =)
Här inne berättade dem också om de olika planeterna och deras uppbyggnad.
Denna introduktionen fick alla eleverna men svårhetsgraden skilde sig lite.

När man sedan fick gå ute i hallen blev man som ett barn igen, jag ville testa allt! Samtidigt som det var roligt att gå runt och höra elevernas tankar om de olika experimenten.

Det som fanns i hallen var en rymdavdelning, där men kunde titta i kikare och känna på äpplenas tyngdkraft på de olika planeterna.

Sen fanns det en vattenavdelning, som man kunde trampa igång en dusch och fixa bubblor.
I sista avdelningen var det tevespel och lite tänkbar grejer som vilken bil som åker fortast. Tvespelet var uppbyggt så att eleven såg sig själva i tverutan menad den skulle klara olika uppgifter som att hoppa sönder ett hus.

Jag ansåg att eleverna och barnen fick väldigt mycket information i början och sedan släppte man dem i hallen för att pröva på själva: jag anser att detta upplägget är bra men samtidigt så vet jag inte hur mycket av informationen bakom experimentera som gick fram.

Tänkte lite på våran natur uppgift som är; Vad är luft och hur rör sig luft. När vi var ute i förskolan och skolan så fick vi barnen och eleverna att själva lista ut svaren på frågorna som bland annat, väger luft något? Hur rör sig luften? Och varför ska du ha mössa på dig på vintern?
Vilket fick eleverna att verkligen tänka på vad som hände när vi gjorde våra experiment, vilket gav dem en aha- upplevelse när de förstod svaret.

Därför skulle det kanske varit bra om de gav eleverna någon fråga som de skulle tänka på när eleverna prövade på experimentera. Eller kanske skulle det vara bra om man bad eleverna berätta om något experiment för klasskompisarna i slutet så att eleverna skulle börja fundera lite mera på vad experimentet betydde.

Balthazar hade olika lådor med experiment, dock var dem lite likadana som Anna- Stinas men självklart fick man nya idéer som man ville testa med sin framtida klass eller förskola.

Det var en givande dag men mycket skratt.

Historia om luftens upptäckt

Aristotelisk världsbild var de fyra elementen(eld, vind, vatten och jord). Hans tankar var att elementen söker sig till sitt ursprungs. Som om man slänger en sten i vattnet så sjunker den för att den vill vi vara med de andra stenarna. Eller när man ser vatten bubblor som kommer upp från vattnet, är det för att luften vill komma upp till sitt element. Elementen kunde omvandlas i olika former men de strävade alltid efter att vara i sitt naturliga tillstånd.
Detta var 550 f.kr och han kom fram till detta genom att filosoferande, alltså att han tänkte fram sina idéer. Detta är samma arbetssätt som vi använder idag.

Det tog ända fram till 16600-talet förrän någon motsade sig att det fanns tomrum som grekerna hade sagt att det inte fanns. Det var Torricelli, Pascal och Guericke som oberoende av varandra fick fram resultat av detta.

Torricelli vara från Italien och uppfan den första barometern. Genom att fylla ett glasrör med kvicksilver och sedan vända på glaset, då fick han fram ett tomrum ovanför kvicksilvret. Det han upptäckte mer var att kvicksilvret inte var lika lång alla dagar.
Pascal fortsatte där Torricelli hade slutat och tog med sig röret till olika höjder för att se vad som hände. Han fick ett tydligt resultat på att det var lufttrycket som pressade på. Han upptäckte också att det var lufttrycket av tar med höjden.

Guericke vill bevisa att lufttrycket hade en stor styrka. Detta påvisade han genom att pressa samman lufttrycket från två olika behållare, det uppstod en stor styrka. Newcomen utvecklade Guerickes lufttryck genom att göra den första ångmaskinen.

Våran cartoon!

Här är våran utarbetade cartoon som utgår ifrån barnen/elevernas tankar kring vårt ämne. Cartoonen kommer sedan att användas som underlag för utvärdering, för att få en uppfattning kring elevernas förståelse.

Cartoon och lektionsplanering

Vi i gruppen sitter nu och planerar för fullt ett lektionstillfälle som skall utgå från vår frågeställning; vad är luft? Samtliga gruppmedlemmar har varit ute på fältet och ställt denna fråga till elever i årskurs tre och fyra- femåringar på förskolan. Vi fick många intressanta svar med oss och eleverna/barnen kom också in på att det finns olika sorters luft, varm och kall. Detta väljer vi att spinna vidare på och planerar därefter vår cartoon. Tanken är att barnen enligt experiment skall få en förståelse kring luft och skillnaden mellan varm- och kall lufts rörelse.

Vad ska vi göra under vår lektion?
Förskolan
Vi börjar med att påminna barnen om det tillfället då vi pratade med dem om luft. Därefter pratar vi med barnen om vardagliga händelser som visar på att den varma luften stiger. Exempel som vi då kommer att prata kring är hur det är när man badar bastu, hur en luftballong stiger och om att mössan håller värmen på vintern. Efter detta gör vi följande experiment med barnen:
För att barnen konkret skall få känna att värmen stiger kommer vi att använda oss av ett ljus. De barn som vill får komma fram till oss och känna bredvid ljuset och över ljuset. Barnen kommer då att uppleva att runt ljuset är det inte för varm för att hålla men över ljuset kan man inte hålla så länge för då bränner man sig.

Barnen skall få tillvärka en spiral orm som de får klippa ut och sätta ett snöre i. Barnen kommer sedan att få hänga ormen över ett element, de får då se att ormarna snurrar runt av att den varma luften stiger.

Utvärdering: Efter två veckor efter genomfört experiment kommer vi att återkomma till förskolan. Ett samtal kommer att ske med barnen för att få en förståelse kring vad barnen har förstått och snappat upp. Vi kommer också att låta barnen måla en teckning där de ska visa på att de förstått hur den varma luften rör sig. En tydligare utvärdering kommer vi att planera efter det att lektionerna är genomförda.

Skolan
Vi börjar som på förskolan att påminna barnen om det tillfälle då vi samtalade kring luft. Vi kommer att ta med oss två stycken termometrar, den ena lägger vi högt upp, den andra på golvet. Detta kommer vi sedan att återvända till senare under lektionen. Vi vill göra eleverna uppmärksamma på att luft faktiskt är något och att det väger något. För att eleverna skall få denna förståelse kommer vi att genomföra detta:
Två uppblåsta ballonger fästs i var sin ända av en blompinne. I mitten hänger vi ett snöre så att pinnen väger lika på båda sidor. Vi kommer sedan att sticka hål på en av ballonger och det kommer då att bli övervikt på den sidan där ballongen fortfarande är uppblåst. Eleverna får då tydligt se att luft faktiskt väger något. Där efter kommer vi att prata med eleverna om vardagliga händelser som visar på att varm luft stiger (se den tänkta inledningen på förskolan). Detta får också eleverna till att börja fundera mer kring ämnet.

Tillsammans med eleverna kommer vi också att visa hur den varma luften stiger. Detta gör vi genom att en ballong sätts på flasköppningen. Flaskan med ballong ställs i kokande vatten. Ballongen skall då expanderas. Detta för att den varma luften tar mer plats och för att den stiger uppåt.

Vi kommer nu att återkomma till termoetrarna och kolla temperaturerna. Är det någon skillnad? För att få ett större utslag på termoetern som ligger på golvet kommer vi att öppna fönstret en kort stund innan vi kollar på termoetrarna.

Utvärdering: Även i skolan kommer utvärderingen att ske två veckor efter experimenten. Det är nu den framställda cartoonen kommer att visas för eleverna. Det finns då fyra olika alternativ, varav ett visar det rätt svaret. Utifrån detta kommer vi då att se om eleverna förstått det vi genomfört tillsammans med dem. För att få en förståelse för vad varje enskild elev förstått ber vi dem rita hur luften rör sig när den kommer in i rummet genom ett fönster.

Vi vill utifrån detta arbetssätt utveckla nyfikenhet och lust att lära hos eleverna/barnen (Lpo94), vilket vi tror ger stora möjligheter då eleverna/barnen får vara med och undersöka och testa. De lärandemål som vi väljer att arbeta med i dessa lektionstillfällen är:

Våra lärandemål

Att ge eleverna/barnen möjlighet att förstå sammanhanget kring luft och dess rörelse.
Att ge eleverna/barnen möjlighet att förstå skillnad mellan varm- och kall luft.

Lärandemål enligt Lpo94

Känner till grundläggande sammanhang inom det naturvetenskapliga kunskapsområdet.
Skolan skall bidra till harmonisk utveckling, utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen.
Lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att lösa ett problem.

Lärandemål från kursplanen för de naturorienterade ämnena

En viktig del av den naturvetenskapliga verksamheten karaktäriseras av den experimentella metod som kännetecknas av att hypoteser prövas med hjälp av observationer och experiment. Detta sätt att arbeta genomsyrar även de naturorienterande ämnena.

Tilltro att utveckla sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet.

Lärandemål enligt Lpfö98

Utvecklar förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen.
Utveckla sitt ord och begreppsförråd.
Utveckla sin förmåga att skapa och konstruera samt även utvecklar sin motorik.
Barnen skall få möjlighet att tillägna sig nya begrepp, se samband och får upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld
Barnen får träna på att kommunicera med andra och att uttrycka tankar